Hematologi är en medicinsk specialitet som studerar och behandlar blodsjukdomar. Själva sjukdomen kan påverka antingen blodceller eller plasma (plasma är den flytande delen av blodet utan blodceller).
Förändringar i blodplasman kan leda till störningar i blodkoagulationen. En minskad blodkoagulation leder till blödarsjuka och omvänt innebär en för hög blodkoagulation att patienten exponeras för blodpropp. Diagnos och behandling av dessa blodkoagulationsstörningar kräver specialkompetens. Vissa sjukdomar är ärftliga, så undersökning av och vägledning till patientens släktingar är en viktig del av behandlingen.
Blodsjukdomar kan vara godartade eller elakartade. Förändringar i blodkroppsantalet visar inte alltid vilken blodsjukdom det rör sig om. Utöver blodprov behövs därför ofta benmärgsprov för att ställa en diagnos. Ibland undersöks orsaken till blodförändringarna med hjälp av olika typer av bilddiagnostik (röntgen, ultraljudsundersökning, datortomogafi eller magnetröntgen) och vävnadsprover tas t.ex. från tumörvävnad eller lymfkörtlar.
| Reaktiva förändringar | Ibland ses så kallade reaktiva förändringar i blodvärdena. Vid olika typer av inflammationer, t.ex. luftvägsinflammation med feber, är det vanligt att antalet vita blodkroppar i blodet ökar. På samma sätt kan antalet vita blodkroppar i blodet öka under en kortisonbehandling eller efter en kraftig fysisk ansträngning, t.ex. en lång löprunda. Vid virusinfektioner kan antalet blodplättar (trombocyter) minska. Dessa så kallade reaktiva förändringar är övergående och kan korrigeras utan behandling. |
| Godartade sjukdomar | Godartade blodsjukdomar är sjukdomar där ingen klonalitet dvs. maligna cancerförändringar har påvisats. Ofta hittar man vid närmare undersökning en godartad orsak till förändringarna i blodvärdena. Anemi kan till exempel orsakas av brist på järn, folsyra eller vitamin B12, ett inflammationstillstånd eller en påskyndad nedbrytning av röda blodkroppar. Förändringar i antalet vita blodkroppar och blodplättar i blodet kan också bero på godartade orsaker. Godartade blodsjukdomar omfattar också olika blödningsstörningar. |
| Elakartade sjukdomar | De vanligaste elakartade blodsjukdomarna hos vuxna är multipelt myelom och kroniska leukemier (t.ex. kronisk lymfatisk leukemi och hårcellsleukemi) och myeloproliferativa sjukdomar (essentiell trombocytemi, polycytemia vera och myelofibros), som är kroniska, dvs. långvariga, blodsjukdomar. Akut leukemi är en sällsynt sjukdom som drabbar cirka 200 vuxna varje år. Elakartade blodsjukdomar orsakas av förändringar som skadar generna, dvs. cellernas genetiska material, och som inte kan repareras normalt av cellernas egna reparationsmekanismer. När det genetiska materialet skadas störs den normala regleringen av celldelning och cellförstöring. Denna process resulterar i en elakartad blodsjukdom. Behandlingarna av elakartade blodsjukdomar har utvecklats avsevärt under de senaste åren. Många patienter med akut leukemi kan botas med antingen cytostatikabehandling eller stamcellstransplantation. Nya läkemedel och antikroppsbehandlingar som är inriktade på olika cellmekanismer vid kroniska leukemier har förbättrat terapiresponsen och förlängt patienternas förväntade livslängd. |
| Behandling av blodsjukdomar | De första undersökningarna för blodsjukdomar utförs inom primärvården, t.ex. på en hälsocentral eller en företagshälsovårdsklinik. För specialundersökningar och mer exakta diagnoser hänvisas patienterna till polikliniken för internmedicin eller hematologi (blodsjukdomar) inom den specialicerade sjukvården. Patienter med blodsjukdomar som kräver läkemedelsbehandling eller tät uppföljning behandlas i den specialiserade sjukvården, men många långsamt framskridande blodförändringar i lugn fas kan övervakas i öppenvården, till exempel hos din egen läkare på hälsocentralen, på inrådan av en specialist. Behandlingen av akuta blodsjukdomar såsom akuta leukemier är koncentrerad till universitetssjukhusen. Autologa insamlingar och transplantationer, dvs. insamlingar och transplantationer av egna stamceller, utförs på alla universitetssjukhus. Allogena stamcellstransplantationer, dvs. transplantationer av stamceller från någon annan, för vuxna har centraliserats till två sjukhus: hematologiska kliniken vid Helsingfors och Åbo universitetssjukhus. |