Försämrad syn och psykiska resurser

Jag har tänkt så att synförmågan bara är en av människans egenskaper. Jag vill inte låta denna synskada definiera hela mig. (Jenni, 37 år)

Förmågan att möta och hantera motgångar är individuell. Den påverkas av medfödda faktorer som temperament och personlighet, samt av uppväxtmiljön och egna erfarenheter. Därför kan inställningen till förändringar i synen och anpassningen till försämrad funktionsförmåga variera mycket människor emellan.

Begreppet resiliens används ofta för att beskriva psykisk flexibilitet och återhämtningsförmåga. Andra beskrivande termer är anpassningsförmåga, uthållighet, tålighet, sisu, och elasticitet. Det kan vara meningsfullt att lära känna sin egen resiliens bättre, vilket ökar förståelsen för exempelvis sina egna krisreaktioner. Resiliens kan också stärkas.

Det var en djup känsla av att inte längre kunna göra sådant som tidigare, trots att jag borde kunna det. Sedan började jag fundera på vem det egentligen var som sa att jag borde. Och jag kom fram till att det var jag själv som var kritikern. Jag hade aldrig hört någon annan kritisera eller ställa krav. Från den insikten började min självkänsla sakta byggas upp igen." (Riitta, 54 år)

Med identitet menas vanligtvis hur en person uppfattar sig själv. Identitet är inte en beständig egenskap, utan en upplevelse som formas av bland annat livserfarenheter och sociala interaktioner, och som svarar på frågan: "Vem är jag?".

Försämrad syn påverkar ofta funktionsförmågan och förändrar invanda sätt och förmågor att agera. Upplevelsen av egen förmåga och kontroll över livet kan särskilt i början vackla. Det kan väckas tankar kring ens egen betydelse och roller i olika miljöer. Därför kan det också hända att identiteten byggs om. En tydlig och stark identitet kan vara en betydande resurs i anpassningsprocessen.

När synen försämras kan upplevelsen av den egna identiteten påverkas av exempelvis

• begränsad självständighet och behov av hjälp

• förändringar i hur man sköter ärenden och vardagliga sysslor

• ibruktagning av hjälpmedel

• varierande självförtroende och självkänsla

• ens roll i olika områden av livet, till exempel i arbetet eller familjen

• missförstånd och pinsamma situationer

• svårigheter att skapa och upprätthålla sociala kontakter

• utmaningar med att söka information och följa med i aktuella händelser

• förändrade sätt att ta hand om sitt utseende.

Läs mer om identitet:

Det känns liksom så pinsamt att be om hjälp, när man är så van att alltid klara sig själv. Ibland har jag blivit så frustrerad över situationen att jag bara lämnat affären tomhänt utan att fråga om hjälp, och inte köpt någonting. Fast jag vet ju att många gärna skulle hjälpa till. (Mika, 52 år)

Det är ofta vanligt för människor att bedöma sitt liv eller sitt eget värde baserat på olika prestationer eller till exempel hur man klarar sig på jobbet.

Ibland kan självkänslan och identiteten baseras kanske för mycket på synförmågan. Då kan det vara nyttigt att fundera över sitt liv och sin funktionsförmåga i ett bredare perspektiv. Du kan tänka på vilka faktorer som stärker din självkänsla och känslan av att du är lika värdefull och viktig, även om du inte längre kan fungera på samma sätt som tidigare på grund av din syn. Du kan också gå igenom olika aspekter av ditt liv och identifiera de områden som är viktiga för dig och fortfarande finns kvar trots nedsatt synförmåga.

Läs mer om självkänsla:

I början kändes det som att allt tittande krävde enormt mycket kraft. Det kändes som att jag behövde kika på allt så nära med förstoringsglaset. Jag var tvungen att gå och vila emellanåt. (Helena, 71 år)

Utmattning och trötthet

Nedsatt syn kan öka känslan av utmattning och trötthet. Utmattningen kan vara kopplad till förändringar i funktionsförmågan i allmänhet och å andra sidan direkt till synen.

• Om du fortfarande har viss synförmåga kan det krävas mycket ansträngning för att se och uppfatta det du tittar på.

• Rutiner i vardagen som tidigare gjordes snabbt och nästan omedvetet kräver ofta mer tid och nya alternativa metoder.

Minnets belastning

När synförmågan försämras sätts ofta minnet på prov, eftersom man inte längre kan förlita sig på den visuella omgivningen, visuella minnesbilder eller anteckningar på samma sätt som tidigare.

Att komma ihåg saker utantill, att söka i minnet och att planera och förutse med hjälp av minnesbilder kräver resurser.

Användning av hjälpmedel kräver ofta koncentration och noggrannhet, vilket också tar energi.

Där stod jag, och jag var inte riktigt säker på var de andra personerna var i rummet och hur många de var. Jag bestämde mig för att ta det lugnt och andas några gånger och sa sedan, hej, kan någon berätta var kaffet serveras, för jag ser inte så bra. Då kom en man genast fram och började prata. (Kirsi, 61 år)

I vardagen finns det ständigt små och stora problem som måste lösas. Att agera i en situation kan kräva ytterligare information eller observationer. Med nedsatt syn kan tidigare enkla situationer bli mer komplicerade och kräva betydligt mer ansträngning och energi.

Att uppfatta olika vardagssituationer som helheter kan bli svårare, till exempel på grund av att man inte längre kan förlita sig på synen för att uppfatta situationer eller fysiska miljöer och utrymmen på samma sätt som tidigare. Då betonas användningen av andra sinnen. Lyckligtvis är människans sinnessystem anpassningsbart och när ett sinne försämras blir ofta andra sinnen känsligare genom ökad användning.

Eftersom jag har degeneration av näthinnan, syns det inte på mina ögon att jag inte ser ordentligt. Jag känner till exempel inte alltid igen folks ansikten och de har säkert undrat varför jag inte hälsar. Jag har därför börjat berätta om detta direkt när jag träffar nya människor, så att de vet. (Jani, 30 år)

Att smidigt tolka sociala situationer kan förändras till exempel på grund av svårigheter att känna igen ansiktsuttryck och gester. Detta kan öka oron för eventuella missförstånd.