Astmans svårighetsgrad varierar från lindrig till svår. Det kan hända att man inte kan bli helt symtomfri ens med en medicinering som används enligt anvisningarna.
Astmans svårighetsgrad
Astmans svårighetsgrad fastställs i första hand utifrån hur mycket medicinering man behöver för att hålla symtomen under kontroll.
Man talar om lindrig astma eller en astmaliknande inflammation om personen lider av lindriga eller tidvis förekommande symtom som passar in på astma och det i undersökningarna finns tecken på astma och astmatisk inflammation på luftrörens slemhinnor. Symtomlindringen fastställs från fall till fall. En patient som lider av lindrig astma kan i regel bli symtomfri med små doser av inflammationsdämpande medicinering (kortison som andas in eller leukotrienhämmare) som tas regelbundet eller säsongsvis. Luftrörsvidgande medicin som endast tas vid behov räcker sällan som enda medicinering. I början kan man inte med säkerhet förutspå sjukdomsförloppet, men det är inte vanligt att astman utvecklas från lindrig till svår.
Vid medelsvår astma behöver patienten vid sidan av en liten dos kortison som andas in dessutom dagligen ett långtidsverkande läkemedel som vidgar luftrören.
Astman bedöms vara svår när sjukdomen inte fås under kontroll trots maximal, rätt använd läkemedelsbehandling, behandling av associerade sjukdomar som förvärrar astman (övervikt, maginnehållet stiger upp i matstrupen, kontinuerlig snuva året om) och eliminering av miljöexponering.
Kortisondosen som andas in är större än vid de lindrigare sjukdomsformerna. Tilläggsmedicinering väljs individuellt för patienten: 1–2 långtidsverkande, luftrörsvidgande läkemedel med olika verkningssätt, leukotrienhämmare i tablettform, ibland teofyllin. I vissa situationer kan en specialist föreskriva en mer långtidsverkande kortisonbehandling som tas via munnen till patienten.
I dag finns det även biologiska behandlingsformer mot allergisk, svår astma, där läkemedelsbehandlingen binder de ämnen som kroppens allergiska inflammationsreaktion orsakar och därigenom lindrar astman. Svår astma är inte tydligt förknippad med någon av de definierade undertyperna av astma. Patienter med svår astma vårdas av specialister. Utöver läkemedelsbehandlingen fäster man vikt vid hur egenvården förverkligas. De nya läkemedelsbehandlingarna erbjuder möjligheter för behandlingen av svår astma.
Lindrig astma
Man talar om lindrig astma eller en astmaliknande inflammation om personen lider av lindriga eller tidvis förekommande symtom som passar in på astma och det i undersökningarna finns tecken på astma och astmatisk inflammation på luftrörens slemhinnor. Symtomlindringen fastställs från fall till fall. En patient som lider av lindrig astma kan i regel bli symtomfri med små doser av inflammationsdämpande medicinering (kortison som andas in eller leukotrienhämmare) som tas regelbundet eller säsongsvis. Luftrörsvidgande medicin som endast tas vid behov räcker sällan som enda medicinering. I början kan man inte med säkerhet förutspå sjukdomsförloppet, men det är inte vanligt att astman utvecklas från lindrig till svår.
Medelsvår astma
Vid medelsvår astma behöver patienten vid sidan av en liten dos kortison som andas in dessutom dagligen ett långtidsverkande läkemedel som vidgar luftrören.
Svår astma
Astman bedöms vara svår när sjukdomen inte fås under kontroll trots maximal, rätt använd läkemedelsbehandling, behandling av associerade sjukdomar som förvärrar astman (övervikt, maginnehållet stiger upp i matstrupen, kontinuerlig snuva året om) och eliminering av miljöexponering.
Kortisondosen som andas in är större än vid de lindrigare sjukdomsformerna. Tilläggsmedicinering väljs individuellt för patienten: 1–2 långtidsverkande, luftrörsvidgande läkemedel med olika verkningssätt, leukotrienhämmare i tablettform, ibland teofyllin. I vissa situationer kan en specialist föreskriva en mer långtidsverkande kortisonbehandling som tas via munnen till patienten.
I dag finns det även biologiska behandlingsformer mot allergisk, svår astma, där läkemedelsbehandlingen binder de ämnen som kroppens allergiska inflammationsreaktion orsakar och därigenom lindrar astman. Svår astma är inte tydligt förknippad med någon av de definierade undertyperna av astma. Patienter med svår astma vårdas av specialister. Utöver läkemedelsbehandlingen fäster man vikt vid hur egenvården förverkligas. De nya läkemedelsbehandlingarna erbjuder möjligheter för behandlingen av svår astma.
Uppdaterad 30.8.2021