Tryckmätning i matstrupen

Fyra femtedelar av patienterna tycker att en tryckmätning är mindre jobbig än gastroskopi.

Matstrupen är ett rörformigt organ med väggar av muskler. Matstrupens transportfunktion regleras av ett mångsidigt nervsystem. De vanligaste symtomen på rörelsestörningar är sväljsvårigheter eller smärta vid sväljning och anfallsliknande bröstsmärta. Rörelsestörningarna kan också vara en bidragande faktor vid en refluxsjukdom i matstrupen. Rörelsestörningarna orsakas oftast av en funktionsstörning i nervsystemet, ibland även av en nedbrytning av muskelvävnaden. Gastroskopi och funktionell röntgen av matstrupen ger ofta information om rörelsestörningens karaktär, men en tryckmätning är den mest exakta metoden för att bedöma den.

De vanligaste orsakerna till att göra en tryckmätning är

  • ätrelaterade problem (mat eller dryck fastnar)

  • bröstsmärta som inte beror på hjärtat

  • otydliga besvär i övre delen av magen

  • bedömning av skador i matstrupen relaterade till bindvävssjukdomar

  • övervägande av operation vid en refluxsjukdom i matstrupen

  • ätsvårigheter efter kirurgisk behandling (refluxsjukdom, viktminskningskirurgi)

  • uppföljning av diagnostiserade rörelsestörningar och utvärdering av behandlingens effekt.

 
 
Se videon: Tryckmätning i matstrupen. Videon är producerad av HUS och har undertexter på finska.

Detaljerna i undersökningen kan variera mellan olika enheter. Läs alltid patientanvisningen som du får i god tid före undersökningen.

Haitarin otsikkotaso2
Hur förbereder jag mig inför tryckmätningen?

Prata med din läkare om eventuella pauser i medicineringen. Många vanliga läkemedel som används vid till exempel hjärt- och kärlsjukdomar påverkar matstrupens funktion till viss del, men man brukar inte behöva pausa dem. Du bör pausa läkemedel som används för att behandla matstrupsfunktionen, dvs. prokinetika, två dagar före undersökningen. Detsamma gäller i regel läkemedel som har en stark effekt på nervsystemet, så kallade trafikfarliga läkemedel.

Du ska avstå från alkohol en och en halv dag före undersökningen. Försök att vila ordentligt natten före undersökningen. Fasta minst fem timmar före undersökningen så att maginnehållet inte blockerar undersökningsslangen och inte stiger upp i luftvägarna under undersökningen. Du kan dock ta nödvändiga läkemedel (andra än de som ordinerats för matstrupsfunktionen) med lite vatten. Om du är nervös inför undersökningen kan du ta med dig en stödperson.

En typisk kommentar från en patient efter undersökningen är att ”jag var rädd helt i onödan”.
Vad händer under tryckmätningen?

Undersökningen utförs av en läkare med hjälp av en specialutbildad sjukskötare. Sjukskötaren registrerar först dina personuppgifter i anordningen, förklarar hur du ska förbereda dig inför undersökningen och går kort igenom undersökningsstegen med dig. Läkaren kan sedan ställa ytterligare frågor till dig utifrån remissen och journaluppgifterna.

Tryckmätningen kan inte utföras under narkos, eftersom du måste medverka aktivt i olika skeden. Man använder inte heller lugnande premedicinering för att inte störa matstrupens funktion. Tryckmätningen är inte någon särskilt behaglig undersökning, men en nationell undersökning visade att fyra femtedelar av patienterna tyckte att den var mindre jobbig än gastroskopi.

Införande av mätslangen

Läkaren för först in en halvstyv undersökningsslang med en diameter på 3–4 mm i en av dina näsborrar medan du sitter ner. Innan man för in slangen kan sjukskötaren smörja dina näsborrar med oljedroppar. Om näsborrarna visar sig vara för trånga kan man ge så kallade näsdroppar för att få slemhinnan att dra ihop sig. Slangen behandlas antingen med ett glidmedel eller en bedövningsgel, vilket ger samma resultat för dig. Det föregående har dock färre biverkningar. Man kan också injicera ett bedövningsmedel i näsborrarna, men det läcker oundvikligen ner i svalget och smakar illa. Näsans slemhinnor är känsliga, så det är svårt att undvika att irritera dem helt och hållet. Ibland kan man blöda lite näsblod när slagen förs in (eller senare dras ut), men det upphör när man klämmer om näsan.

Slangens spets utlöser vanligtvis en kräkreflex i den nedre delen av svalget. I detta skede är det viktigt att inte få panik och att följa läkarens anvisningar noggrant. När du trycker hakan mot bröstet styrs slangen in i matstrupen i stället för att glida ner i luftstrupen. Du bör svälja små vattendroppar med täta mellanrum genom ett sugrör som sjukskötaren tillhandahåller, vilket öppnar vägen till matstrupen. Därefter kan läkaren vanligtvis skjuta ner slangen till toppen av magsäcken utan problem. Slangen förankras med ett band bakom huvudet. Styrkan och varaktigheten på irritationen i svalget som slangen orsakar varierar. I vissa fall anpassar sig personen som ska undersökas till situationen så snart slangen slutar röra sig. Hos en del orsakar slangen kraftigt illamående och kväljningar, men det lugnar ner sig efter några minuter.

Mätningen

Man kommer att be dig lägga dig ner för mätningen. Undersökningen utförs i regel ryggliggande, men på grund av de störningar som hjärtslagen och andningsrörelserna orsakar kan man ibland behöva lägga sig på sidan. Först gör man en grundläggande mätning med en tillräckligt lång (20–30 s) sväljningspaus för att lugna matstrupen. Därefter går man vidare till funktionsmätningen, där du sväljer en tesked vätska (vatten eller mild saltlösning) från en spruta minst tio gånger. Slutligen ska du sätta dig upp igen och dricka en mugg vätska i snabb takt. Vid behov gör man ytterligare mätningar, till exempel under intag av fast eller flytande föda.

Mätningen tar vanligtvis 10–15 minuter, men den kan ta betydligt längre om till exempel svår irritation i svalget gör det svårt att utföra de programmerade sväljningarna. Slutligen drar sjukskötaren ut slangen och undersökningen avslutas. I vissa fall kan läkaren bedöma fynden direkt, men i de flesta fall måste man analysera mätvärdena mer ingående innan man kan få ett resultat.

Vad händer efter tryckmätningen?

Om du bara gör en tryckmätning kan du åka hem direkt efter undersökningen och kan vanligtvis äta och dricka normalt. Om man har använt ett bedövningsmedel bör du ändå svälja försiktigt under ett par timmar så att maten inte hamnar i fel strupe på grund av att du inte har någon känsel i svalget. De vanligaste besvären efter undersökningen är smärta eller vätska från näsan och irritation i svalget. De är vanligtvis ganska lindriga och går över inom några timmar, så man brukar kunna återgå till sin normala dagliga rutin utan några problem.

Eter tryckmätningen kommer många patienter att få sitt pH-värde (surhet) eller impedans (elektriskt motstånd) i matstrupen övervakat under ett dygn.

Läkaren som remitterade dig till undersökningen informerar dig om resultaten och nästa steg i vården. Kontakta den behandlande enheten om du inte har fått någon mottagnings- eller telefontid.

Finns det några risker med tryckmätningen?

Tryckmätningen brukar inte ge några allvarliga biverkningar, och i många fall ger undersökningen en förklaring till långvariga och besvärliga symtom.

tryckmätning; manometri; matstrupe

Kyllä

Uppdaterad  30.5.2023