Undersökning av nerv-muskelfunktionen ENMG

ENMG (elektroneuromyografi), dvs. undersökning av nerv-muskelfunktionen, hjälper till att utreda ett stort antal skador och sjukdomar i muskler och nerver.

Vanliga orsaker till att man remitteras till undersökning är domningar, smärta och muskelsvaghet. En ENMG-undersökning görs för att ta reda på om det finns några skador eller funktionsstörningar i nerverna eller musklerna. Förutom att lokalisera störningen får man även en bild av skadans ålder, svårighetsgrad och vilken typ av skada det handlar om. Att känna till skadans typ hjälper till att bedöma prognosen.

De vanligaste orsakerna till en undersökning är bland annat:

  • nervinklämningar, till exempel ett tryck på medianusnerven i handleden, även känt som karpaltunnelsyndrom
  • skador på nervrötter orsakade av sjukdomar i ryggen (till exempel diskbråck i ryggraden, vilket kan leda till en strålande smärta i benen, dvs. ischias)
  • nervskador i samband med skador

ENMG kallas också för undersökning av nervbanor och undersökning av den elektriska aktiviteten i nerver och muskler. Undersökningen genomförs vid enheten för klinisk neurofysiologi.

Detaljerna i undersökningen kan variera mellan olika enheter. Läs alltid patientanvisningen som du får i god tid före undersökningen.

Haitarin otsikkotaso2
Hur förbereder jag mig inför ENMG-undersökningen?

Du får äta, dricka och ta läkemedel som vanligt före undersökningen, om du inte kommit överens om något annat om medicineringen med den remitterande läkaren. Du bör tvätta dig ordentligt kvällen innan och får inte smörja huden efteråt. Undersökningen lyckas bättre om huden på området som ska undersökas är ren och fri från olja.

Du bör klä dig varmt när du kommer till undersökningen, eftersom dina extremiteter måste ha en normal temperatur för att mätningen ska lyckas. Om avsikten är att undersöka ryggen eller benen bör du ha korta eller benfria underbyxor undertill, eftersom du måste ta av dig eventuella långa kläder under undersökningen. Det viktigaste är att det är lätt att blotta området som ska undersökas.

När du får kallelsen eller senast när du anmäler dig får du en symtomkarta där du kan beskriva dina symtom genom att rita och färglägga dem på bilder av människokroppen. Det hjälper läkaren att förbereda sig inför undersökningen.

Om du tar blodförtunnande läkemedel ska du tala om det i början av undersökningen. Berätta också om du har diagnostiserats med ökad risk för blödning.

Vad händer under ENMG-undersökningen?

Man undersöker muskelfunktionen och indirekt även nervfunktionen genom att föra in en mycket tunn nålelektrod i den muskel som ska undersökas. Läkaren ber dig ibland att spänna muskeln som ska undersökas. Man mäter den elektriska aktiviteten i musklerna både i vila och under spänning.

För att studera ledningshastigheten i perifera nerver fäster man självhäftande elektroder på huden (till exempel på fingret). Man ger huden små elektriska impulser för att aktivera nerven. Styrkan på de elektriska impulserna beror på nervens egenskaper, till exempel hur djupt den är belägen. Denna del kan utföras såväl av en specialist som av en sjukskötare vid enheten för klinisk neurofysiologi.

En del kan tycka att det är obehagligt eller att det till och med gör ont att undersöka musklerna med en nål och elektriska impulser. De som genomgått undersökningen har sagt att nålsticket påminner om ett myggbett, men smärtupplevelsen är individuell.

ENMG-undersökningen tar vanligtvis 15–60 minuter. Längden varierar beroende på hur många nerver och muskler som ska undersökas.

Vad händer efter ENMG-undersökningen?

Undersökningen kräver ingen särskild eftervård. Den kliniska neurofysiologen skriver ett utlåtande baserat på mätresultaten. Läkaren som remitterade dig till undersökningen informerar dig om resultaten och om nästa steg i vården. Kontakta den behandlande enheten om du inte har fått någon mottagnings- eller telefontid.

Finns det några risker med ENMG-undersökningen?

Den tunna nålelektroden som används vid muskelundersökningen kan ibland orsaka övergående biverkningar. Dessa inkluderar blåmärken på injektionsstället, lokal infektion, smärta eller mindre vävnadsskador. En del personer med kronisk smärta kan få tillfälligt ökade smärtsymtom i någon dag efter undersökningen, men det är sällsynt.

muskel; nervsmärta; enmg; nervsystemet; undersökning av nervbanor; nervinklämning

Kyllä

Uppdaterad  29.5.2023