Interventionell radiologi stöder kirurgi och ersätter delvis kirurgiska ingrepp. Metoderna som används är mindre invasiva och belastar inte patienten lika mycket som traditionella operationer. Narkos behövs vanligtvis inte. Det gör att återhämtningen också går snabbare.
Ingreppen kan utföras med ultraljud, röntgen, datortomografi eller en magnetundersökning. Man kan också använda ett kontrastmedel.
Några av de vanligaste ingreppen är:
- biopsi, dvs. vävnadsprov
- dränage, dvs. tömning av vätskeansamling
- ballongvidgning av pulsåderförträngning
- insättning av en stent, dvs. en protes av metallnät, vid en pulsåderförträngning eller blodpropp
Biopsi
Man kan ta biopsier från ytliga platser som knölar under huden, muskler, sköldkörteln eller ytliga lymfkörtlar. Dessa prov kan ofta tas utan förberedelser och utan uppföljning.
Biopsier tas ofta också från djupa ställen som levern, bukspottkörteln, njurarna eller lungorna. Efter dessa ingrepp krävs vanligtvis uppföljning på sjukhus över natten.
Dränage
Vätskeansamlingar i bukhålan och lungsäcken töms med bilddiagnostisk styrning. I många fall lämnar man kvar en kateterslang i en dag eller två för att säkerställa tömningen. Varansamlingar i bukhålan töms också med bilddiagnostisk styrning.
Det är också vanligt att dränera urinvägarna och gallgångarna. Det gör man för att till exempel behandla förträngningar eller blockeringar i urinledaren och obstruktioner av gallgångarna.
Ballongvidgning och stent
Ballongvidgningar av blodkärlen är typiska ingrepp i kärlen. Före själva ballongvidgningen gör man en kärlröntgen för att bekräfta placeringen av den förträngning eller blodpropp som ska behandlas.
Vid en ballongvidgning kan man placera en stent, dvs. en protes av metallnät, i blodkärlet för att förhindra att det förträngs på nytt.
Detaljerna i undersökningen kan variera mellan olika enheter. Läs alltid patientanvisningen som du får i god tid före undersökningen.
| Hur förbereder jag mig inför det radiologiska ingreppet? | Läs i patientanvisningen som du fick hur du ska förbereda dig inför ingreppet. Före ingreppet ska du vanligtvis lämna laboratorieprov och fasta enligt anvisningarna. Många blodförtunnande läkemedel ska pausas i några dagar före ingreppet. Läkaren som remitterade dig till undersökningen ger dig närmare anvisningar. Vid en del ingrepp använder man ett bedövningsmedel och/eller ett jodhaltigt kontrastmedel. Ibland kan de orsaka en allergisk reaktion. Tala om för personalen vid den bilddiagnostiska enheten om du har diagnostiserats som överkänslig mot jodhaltiga kontrastmedel eller bedövningsmedel. Vid en del bilddiagnostiska metoder använder man röntgenstrålar. Om du vet eller misstänker att du är gravid ska du tala om det för den behandlande läkaren eller senast när du kommer till undersökningen. |
| Vad händer under det radiologiska ingreppet? | Före ingreppet rengör man huden och täcker den med rena dukar. Därefter bedövar man injektionsstället. Vid vissa ingrepp använder man narkos. Beroende på vilket ingrepp som ska utföras för man in en kanyl i armen. Genom kanylen kan man vid behov ge smärtstillande läkemedel, lugnande medel och vätska. Du kan få ett jodhaltigt kontrastmedel under ingreppet. Ingreppet utförs av en läkare med hjälp av en sjukskötare. Ditt tillstånd följs noggrant upp under hela ingreppet. Om man använder genomlysning eller ultraljud under ingreppet får man hela tiden en aktuell bild av målområdet. Vid ett datortomografi- eller magnetkamerastyrt ingrepp har läkaren tillgång till de bilder som tas under ingreppet. |
| Vad händer efter det radiologiska ingreppet? | Eftervården beror på vilket ingrepp som gjordes på dig. Efter ingreppet ska du vanligtvis ligga ner och vila. Vid ytliga provtagningar behövs ingen sängvila och du kan snabbt komma hem. Om du har fått en kateter i samband med ett dränage får du alltid separata vårdanvisningar för katetern. Du får också anvisningar om eventuell medicinering. Läkaren som remitterade dig till undersökningen informerar dig om resultaten och nästa steg i vården. Kontakta den behandlande enheten om du inte har fått någon mottagnings- eller telefontid. |
| Finns det några risker med det radiologiska ingreppet? | Radiologiska ingrepp är förenade med vissa risker, liksom alla så kallade invasiva ingrepp. För att minimera riskerna är det viktigt att du förbereder dig noggrant enligt patientanvisningarna som du har fått. Biverkningar av ingreppet, som blödning och infektion, är dock sällsynta. Vid vissa ingrepp använder man ett bedövningsmedel eller ett jodhaltigt kontrastmedel, som båda kan orsaka en allergisk reaktion. Tala om för personalen vid den bilddiagnostiska enheten om du vet att du är allergisk mot jodhaltiga kontrastmedel eller bedövningsmedel. Om ingreppet utförs med hjälp av genomlysning eller datortomografi bildas röntgenstrålning vid bilddiagnostiken. Strålningsmängden beror på var ingreppet utförs och hur länge det pågår. Om du är orolig för strålning kan du alltid be den behandlande läkaren eller röntgenpersonalen om mer information. Du kan också hitta information om effekterna av strålning och strålningsmängderna vid olika undersökningar i vårt avsnitt Om strålning. |