Röntgenundersökning

I Finland är röntgenundersökningar de allra vanligaste bilddiagnostiska undersökningarna. Vid röntgenundersökningar används strålning för att avbilda människokroppen.

Till röntgenundersökningar räknas bland annat:

  • bilddiagnostik av benstomme och leder
  • bilddiagnostik av lungorna
  • mätning av bentäthet
  • bilddiagnostik av tänderna
  • panoramabilddiagnostik av käkar och tänderna

Röntgenundersökningen lämpar sig särskilt väl för bilddiagnostik av lungor och ben eftersom de tydligt kan särskiljas från omkringliggande vävnader. Däremot lämpar sig röntgenundersökning inte så väl för att avbilda människans mjuka organ eller vävnader (till exempel organ i magen), eftersom de inte nämnvärt går att särskilja på bilden.

Du behöver alltid läkarremiss för röntgenundersökning. I praktiken kommer man alltså alltid till röntgen via läkarmottagningen.

Ibland används även termen slätröntgenundersökning för röntgenundersökning. Detta innebär en röntgenundersökning utan kontrastmedel.

Vid panoramaundersökning avbildas käkbenen och tänderna. Mätning av bendensiteten görs på kotorna i ländryggen och i höftområdet, alternativt i underarmsområdet. För barn och unga kan man på en specialläkares begäran även göra en mätning som omfattar hela kroppen.

Från och med år 2021 är det inte längre nödvändigt att använda strålskydd vid vanliga röntgenundersökningar.

 
 
Se videon: Strålsäkerhetens ABC, röntgenundersökning. Videon är producerad av OYS och har undertexter på finska.
Haitarin otsikkotaso2
Hur förbereder jag mig för en röntgenundersökning?

I regel behöver du inte göra några förberedelser inför röntgenundersökningar. Läs dock noggrant de anvisningar du fått.

Om du vet eller misstänker att du är gravid, ska du berätta om det för den behandlande läkaren eller senast när du kommer till undersökningen. Läkaren och vid behov radiologen (det vill säga röntgenläkaren) beslutar vilken bilddiagnostikmetod som lämpar sig i ditt fall.

Vad händer vid en röntgenundersökning?

Röntgenskötaren placerar dig i en lämplig ställning för bilddiagnostik. Före undersökningen får du anvisningar om vilka kläder eller smycken du bör ta av dig.

När bilden tas styr skötaren i regel maskinen från det intilliggande rummet.

Du får inte röra dig medan undersökningen pågår. Röntgenstrålen är på en bråkdels sekund när bilden tas. Beroende på vad som avbildas tar man en, två eller flera bilder.

I regel tar hela undersökningen 5–20 minuter beroende på antalet bilder.

Vad händer efter röntgenundersökningen?

Röntgenläkaren (det vill säga radiologen) undersöker bilderna och ger sitt utlåtande. Undersökningen förutsätter ingen uppföljning efteråt och begränsar inte ditt normala liv.

Den remitterande läkaren berättar om resultaten för dig och hur vården fortsätter. Kontakta den vårdenheten om du inte har fått en mottagnings- eller telefontid.

Finns det några risker med röntgenundersökningen?

Strålning används för röntgenundersökningar. Den slutliga mängden strålning beror på undersökningstekniken och antalet bilder. Stråldosen vid röntgenundersökning och den eventuella risken orsakad av strålning är liten.

Om du är osäker på strålningen kan du alltid begära mer information av den behandlande läkaren eller röntgenpersonalen. Information om strålningens effekter och strålningsmängderna vid olika undersökningar hittar du även i avsnittet Information om strålning och på Strålsäkerhetscentralens (STUK) webbplats.

Detaljerna i undersökningen kan variera mellan olika enheter. Läs alltid den patientanvisning du får i god tid före undersökningen.

bilddiagnostiska undersökningar; röntgenundersökningar; strålning; slätröntgen

Kyllä

Uppdaterad  31.5.2023