Strålningen kan vara icke-joniserande eller joniserande. Icke-joniserande strålning används till exempel i mobiltelefoner och mikrovågsugnar.
Det finns även joniserande strålning i vår omgivning. Denna kommer från rymden, marken, luften, dricksvattnet, maten och vår egen kropp. Denna strålning kallas för naturlig bakgrundsstrålning.
I naturen förekommer det joniserande strålning oavsett mänskliga aktiviteter. Exempelvis var den genomsnittliga effektiva stråldosen som finländare fick år 2012 totalt 5,9 millisievert (mSv).
Kuva: Olika strålningskällors andel av den genomsnittliga joniserande stråldos som finländare årligen utsätts för (Källa: Strålsäkerhetscentralen).
Strålning från röntgen
Röntgenstrålning är joniserande strålning som används för vanliga röntgenundersökningar (till exempel röntgen av ben i extremiteter samt lungorna), genomlysningsundersökningar (till exempel undersökning av matstrupe, urinblåsa eller ändtarm) och datortomografi (DT eller skiktröntgen).
Röntgenstrålning kan även användas i samband med vissa medicinska ingrepp, såsom ballongvidgning av blodkärl.
Joniserande strålning används även för isotopundersökningar och -behandlingar. Den strålning som används för undersökningar kallas för gammastrålning. Den strålning som används för behandling är alfa- eller betastrålning.
Se videon: Strålsäkerhetens ABC, Vad är strålning? Videon är producerad av OYS och har undertexter på finska och svenska.