Urineringssvårigheter
Hos män är urineringssvårigheter vanligare än hos kvinnor och den vanligaste orsaken till urineringssvårigheter är en godartad prostataförstoring. När svårigheter att urinera utvecklas till en situation där det inte går att urinera alls, talas om urinretention. En plötslig urinretention är vanligtvis smärtsam. I den långsamt utvecklande urinretentionen blir urinblåsans väggar domna och känslan av att urinera är inte lika outhärdlig.
Gör så här i olika situationer:
Vårda hemma om:
Man kan inte behandla detta symtom hemma.
Sök vård om:
Kontakta akutmottagningen på din egen hälsostation eller, om din hälsostation är stängd, tjänsten Jourhjälpen 116117, om
urineringen inte har lyckats i 6–8 timmar trots behovet av att urinera.
det på grund av urineringssvårigheter finns smärta i nedre delen av buken.
det på grund av urineringssvårigheter gör magen väldigt ont.
Kontakt i andra fall
I andra fall kan du vänta tills din egen hälsostation öppnar innan du tar kontakt.
Nödfall - ring 112 om:
I livshotande situationer ska man alltid ringa nödnumret 112. Urineringssvårigheter är inte ett livshotande symtom.
Praktisk information om ämnet:
Är det något som fortfarande oroar dig?
Om handlingsguiden inte var tillräcklig hjälp eller du behöver en mer specifik bedömning av din situation, kontakta din egen hälsocentral för vårdbehovsbedömning. Om din egen hälsocentral är stängd, kontakta Jourdienst 116117. I livshotande situationer, ring larmnumret 112.
RING 116117Du kan kontrollera funktionaliteten för tjänsten Jourhjälpen 116117 i ditt område på webbplatsen: 116117.fi
Vad är Akuthjälpen?
Med Akuthjälpen kan du enkelt och snabbt hitta lämpliga anvisningar för ditt besvär. Anvisningarna innehåller information och instruktioner om vem du ska kontakta och när. Om ditt besvär inte kräver kontakt med hälsocentralen eller jouren, får du i anvisningen råd om egenvård och uppföljning av symtomen. Akuthjälpen har över 130 anvisningar.
