Vem vårdar mig på jouren?

Jourerna har ofta läkare inom flera specialområden. Till läkarens uppgifter hör att fastställa patientens sjukdom och att besluta om vården som ska ges. För att ställa rätt diagnos intervjuar och iakttar läkaren patienten, samt gör olika undersökningar. Arbetet på jouren kräver att läkaren är ansvarsfull, kunnig, kan kommunicera, är förtroendefull och stresstålig. Även på jouren går en del av läkarens arbetstid till skriftligt arbete, såsom att göra patientjournaler eller undersökningsremisser.

Läkare blir utexaminerade från universitet till medicine licentiater (högre högskoleexamen). Även medicine studerande i slutskedet, kandidater kan vårda patienter.

Utifrån en avlagd examen beviljas läkarna legitimering som ger dem rätt att utöva sitt yrke självständigt.

De flesta skötarna på jouren är sjukskötare. Beroende på jour, kan här också finnas till exempel hälsovårdare, barnmorskor, operations- och anestesiskötare, psykiatriska sjukskötare, förstavårdare och intensivvårdare.

Vid jouren består en sjukskötares uppgifter bland annat av bedömning av vårdbehov, vård- och medicinuppgifter samt undervisning och handledning.

En del av skötarna verkar som så kallade ansvariga skötare, då de kvälls- och nattetid ansvarar för verksamheten på jouren och fungerar som expertskötare under sitt arbetsskift.

Sjukskötarna är proffs inom vårdarbete som utexaminerats från yrkeshögskolan (lägre högskoleexamen). En del av sjukskötarna kan även ha högre yrkesskoleexamen.

Sjukskötarna är legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Närvårdarna och medikalvaktmästarna kan ha egna specialuppgifter på jouren, till exempel att gipsa. En del av dem kan vara arbetsplatsutbildade att ge mediciner. De deltar i vårdarbetet på jouren på samma sätt som sjukskötarna.

De nuvarande närvårdarna avlägger en grundexamen inom social- och hälsovård av andra stadiet, antingen som yrkesinriktad grundexamen eller som fristående examen.

Medikalvaktmästare och närvårdare har en skyddad yrkesbeteckning.

Utöver vårdpersonalen, har de flesta jourer också avdelningssekreterare. Sekreterarnas arbetsbeskrivning omfattar patientjournalhantering samt omfattande kunskap om lagstiftning och hälso- och sjukvårdssystem. De ansvarar för en mängd uppgifter inom informationsförvaltningen, allt från inskrivning av patienten till att svara i telefonen och hantera patientpapper och remisser, samt beställa kontorsmaterial. Arbetsbeskrivningen för den här mångkunniga personen varierar beroende på jour.

En avdelningssekreterare kan ha grundexamen från social- och hälsovården eller en annan bransch och en del har till exempel yrkesexamen för sekreterare.

Avdelningsskötaren och biträdande avdelningsskötaren fungerar som närmaste chefer för vårdpersonalen på jouren. Avdelningsskötaren är avdelningens administrativa chef, som svarar för att arbetet i arbetsenheten flyter, att det finns tillräcklig och kunnig personal och främjar på så vis en högklassig och säker vård för patienten.

Biträdande avdelningsskötaren ansvarar ofta för samordningen av den dagliga verksamheten på jouren. Avdelningsskötaren och den biträdande avdelningsskötaren svarar tillsammans för utvecklingen av enhetens verksamhet och för personalens välbefinnande.

Utöver en examen inom hälso- och sjukvården, har avdelningsskötaren och den biträdande avdelningsskötaren ofta även en administrativ utbildningsbakgrund. De kan ha en magisterexamen från universitetet eller högre högskoleexamen från yrkeshögskolan eller annan kortvarigare chefsutbildning bakom sig.

På en del av de större jourerna finns en farmaceut. En farmaceuts uppgift kan till exempel vara att göra läkemedelsbeställningar och att ta hand om läkemedelsrum och läkemedelsskåp. På vissa jourer träffar farmaceuten också patienter för att försäkra sig om riktigheten i medicineringen hemma.

Farmaceuter har avlagt en farmaceutexamen, som är en lägre högskoleexamen.

Farmaceuterna är legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

På jourerna sköter anstaltsvårdaren om olika renhållningsuppgifter och beroende på jour även om distributionen av måltider och servering. Till anstaltsvårdarens uppgifter hör städning av utrymmen, renhållning och översyn av textilier och underhåll av vårdinstrument. Uppgifterna varierar mellan arbetsplatserna.

En anstaltsvårdare har ofta yrkesexamen för anstaltsvårdare. Examen är inte en examen inom hälso- och sjukvården.

På en del jourer finns patienttransportörer för att flytta patienter till undersökningar och avdelningar. Patienttransportören sköter om patienten under förflyttningen och hjälper vid behov till vid förflyttning till undersökningar och när patienten ska till avdelningen eller kommer tillbaka därifrån.

Patienttransportören behöver inte ha en utbildning inom hälso- och sjukvården.

På jourerna arbetar ofta också väktare eller ordningsvakter. Deras uppgift är att trygga säkerheten för personal, patienter och andra personer som besöker utrymmena, samt att bevaka fastigheterna. Med sin verksamhet befrämjar de sjukhuspersonalens viktiga vårdarbete och att det utförs utan störningar.

De väktare som arbetar på sjukhus har i allmänhet fått utbildning för väktare eller ordningsvakt.