Solsting och hypertermi

Den som lider av solstinget kan bete sig onormalt. Hon/Han kan vara långsammare i sina funktioner än vanligt, verka vara vilsegången eller förvirrad. De vanligaste symtomen på solsting är

• huvudvärk

• illamående

• svindel

• lättretlighet

• virrighet

Allvarligare situationer än solstinget har ofta med kroppens uttorkning att göra. När vätskebrist uppstår, upphör den svettning som är nödvändig för värmereglering. De första symtomen som uppträder är att kroppstemperaturen stiger och huden torkar. Symtomen kan också bestå av diarré, svullnad och muskelkramper. När kroppstemperaturen överstiger 40 grader Celsius blir situation allvarligare. Personen blir illamående och förvirrad, hans/hennes blocktryck sjunker och andningen blir oregelbunden. Om hypertermi lämnas obehandlad, kan den leda till medvetslöshet och personen kan få ett krampanfall.

Förebyggande av solsting och kroppens överdrivna uppvärmning är viktigt.

• I hetta lönar det sig att ta på sig lätta kläder och skydda huvudet och nacken mot solsken till exempel med en bredbrättad huvudbonad.

• När man arbetar i en het och solig miljö, är det viktigt att ta tillräckligt med pauser.

• Törstkänslan är en dålig mätare för att bedöma uttorkning. Därför, när man gör hårt arbete, måste man komma ihåg att dricka kall vätska regelbundet (1–2 deciliter var 10–20 minut). Den bästa drycken är vatten. Att förtära alkohol, kaffe eller te kan förvärra uttorkning.

• Att man får nog med salt kan säkerställas genom att ersätta vattnet med mineralvatten såvida det inte är möjligt att äta fast föda. Det är bra att ta hand om vätskeintagning ett tag till efter att ansträngningen upphört.

• En knapp, mörkgul urin är ett tydligt tecken på att kroppen uttorkats.

Det viktigaste inom egenvård angående solsting är kylning samt korrigering av uttorkningen.

• Det är viktigt att omedelbart hjälpa den som lider av symtomen till att vila på ett skuggigt och svalt ställe. Det lönar sig att sätta huvudet av den som ska hjälpas i en upphöjd position och ett kallt och svalkande omslag kan läggas på pannan. Alla extra kläder ska tas bort. Den som ska hjälpas erbjuds kallt vatten att dricka.

• Man kan stänka och ösa vatten på huden av den som lider av symtom som orsakats av värme för att sänka kroppstemperaturen. Fläktar och att vifta mekaniskt kan vara till hjälp, ty luftströmmen är en effektiv kylare. Kylomslag eller ispåsar kan placeras på området av huvudet, halsen, armhålorna och bäckenet. Vid kylning är det värt att se till att ingen ispåse placeras direkt på huden och att inga förfrysningsskador orsakas oavsiktligt.

• För behandling av fötter som svullnat på grund av hetta hjälper vila, en upphöjd position av benen och att dricka mycket vätska. Sportdrycker eller vatten med salt (1/2 tesked salt i 2 liter vatten) hjälper till muskelkramper som uppstår som ett resultat av en långvarig ansträngning och uttorkning.

Det är värt att kontakta hälso- och sjukvården om 

• tillståndet hos en person som har drabbats av solsting blir sämre  

Man måste genast söka vård om: 

• symtomen blir värre och inte blir lindrigare efter att man har vilat 1–2 timmar 

• personen har förvirring, nedsatt medvetandegrad eller kramper  

• personen svettas inte alls eller det kommer mycket lite urin  

• personen har andningssvårigheter eller är kraftigt utmattad 

• personen har feber över 39 °C, illamåendet fortsätter och hen kan inte dricka tillräckligt  

• det är fråga om ett barn, en äldre person eller en person som har en allvarlig bakomliggande sjukdom. 

Professionella inom akutvården har producerat anvisningen i samarbete med Duodecim Terveyskirjasto