En hörselnedsättning kan bero på exempelvis inflammation i mellanörat, bullerskada i örat eller åldrande.
En konduktiv hörselnedsättning beror på att ljudet inte kan fortplanta sig eller ledas vidare i hörselgången, på trumhinnan eller i hörselbenen. En sensorisk hörselnedsättning beror å sin sida på att receptorcellerna i innerörats snäcka inte fungerar.
Om hörselnerven eller övriga områden i hörselbanan fungerar bristfälligt rör det sig om en neural hörselnedsättning. En kombination av ovan nämnda hörselnedsättningar kallas för kombinerad hörselnedsättning.
En inflammation i mellanörat orsakar en konduktiv hörselnedsättning. I det här fallet gör det nästan alltid ont i örat.
Örat kan även ha nedsatt hörsel efter snuva, varvid sekret i mellanörat försämrar hörseln. Då är örat i regel smärtfritt och man har ingen egentlig inflammation i mellanörat.
Om hörselnedsättningen inte lättar inom några veckor lönar det sig att uppsöka läkare.
När man med åldern börjar höra högre frekvenser allt sämre, rör det sig om en förslitning av hårcellerna och stödstrukturerna i snäckans första del. Ofta kan nervcellerna i hörselbanan också uppvisa förslitning. Om felet ligger i både receptorcellerna och nervcellerna talar man om en sensorineural hörselnedsättning.
Högt buller orsakar i regel skador på hårcellerna i snäckan i örat. Skador på hårcellerna framträder först som en hörselnedsättning i frekvenserna 3 000–6 000 Hz. En bullerskada orsakas oftast av bullerexponering under flera år, men den kan även orsakas av en engångsexponering vid till exempel en explosion.
Akut hörselnedsättning drabbar nästan alltid ett öra åt gången. De vanligaste orsakerna till akut hörselnedsättning av konduktiv typ är vaxpropp och inflammation i mellanörat. En akut sensorisk hörselnedsättning kan orsakas av till exempel en störning i blodcirkulationen eller en virusinfektion.
Man bör försöka utreda orsaken till en akut hörselnedsättning genom att uppsöka läkare inom några dagar, så att eventuella sjukdomstillstånd som behöver behandlas kan konstateras. Ibland lyckas man inte identifiera orsaken till hörselnedsättningen och då talar man om en idiopatisk akut hörselnedsättning.
Den yttersta delen av huden i hörselgången har körtlar som producerar vax. Oftast leds vaxet ut ur hörselgången, men ibland kan det bilda en vaxpropp i örongången vilket försämrar hörseln. Vissa personer har en benägenhet att bilda vaxproppar. Detta kan bero på en bristfällig mekanism för borttransport av vax ur hörselgången eller på vaxets konsistens.
Det rekommenderas att man inte själv avlägsnar en vaxpropp med en vaddpinne, eftersom vaxet kan skjutas längre in och ända fram till trumhinnan. Rengöring av trumhinnan är arbetsdrygt och kan ofta göra ont.
Man kan försöka avlägsna vaxproppen hemma med vaxlösande droppar eller sprayer. Regelbunden användning av dessa kan också förebygga uppkomsten av vaxproppar. Vid behov kan en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården avlägsna vaxproppen genom att skölja eller suga ur örat.
Uppdaterad 14.5.2021
