Den viktigaste och primära behandlingen av matförgiftningen är att få i sig tillräckligt med vätska för att ta hand om uttorkning (dehydrering). Även om diarrén är riklig, absorberas maten och drycken nästan normalt ur tarmen. Det är väldigt viktigt att den som lider av matförgiftning dricker flera liter vätska per dag. Att dricka vätska i små mängder kan vara till hjälp för den som kräks mycket. Man tar hand om vätskeintagning och bibehåller saltbalansen med hjälp av mångsidiga och energirika drycker, såsom utspädda safter, vatten, te, bärsoppor samt kött- och grönsaksbuljong. Man ska undvika mjölkbaserade och koffeinhaltiga drycker samt drycker som innehåller sötningsmedel såväl som energidrycker.
Att äta försämrar inte sjukdomen och man får äta lätt smältbar mat. Att man äter kan orsaka magkrämpor eller att man inte kan äta alls på grund av kräkningar. Under kräkningarna lönar det sig att undvika att äta fast föda, men vätska bör intas ofta, i små mängder (under 1 deciliter). Om det inte går att dricka på grund av kräkningar, är det bra att vänta några timmar och försöka på nytt. Det sker ingen signifikant skada för en vuxen av kräkningar eller fasta under ett par dagar.
Om det känns omöjligt att äta, kan man pröva på diarrédrycker (vätskeersättningspulver) för att kunna säkerställa saltintaget. Dessa kan köpas på apoteket utan recept. Apotekspersonalen hjälper vid behov till med att välja rätt produkt. Man kan också göra själv en diarrédryck (vätskeersättning): Blanda en liter juice (gärna apelsinjuice) och ett liter vatten och tillsätt sedan en tesked salt i blandningen. Dryckens naturliga socker bidrar till att saltet och vattnet absorberas. Äldre människor vet inte alltid hur man uttrycker törst och därför måste man ägna särskild uppmärksamhet åt att få dem att dricka tillräckligt med vätska. Att urinens färg är mörkare än normalt tyder ofta på vätskeförlust.
Var och en av oss kan vara uppmärksam på god hand- och kökshygien för att förebygga matförgiftning. Det är värt att ta hand om livsmedlens rätta förvarings- och behandlingstemperaturer samt om renhet på deras förvarings- och behandlingsplatser. Det är tillrådligt att hålla fast vid livsmedlens hållbarhet och ta hand om kylförvaring även hemma.