Det är viktigt att uppleva olika känslor. Det hjälper att gråta, sörja och prata om sin ilska och rädsla.
Det är möjligt att offret inte vill prata om det som hänt. Dessutom kan hen verka som om hen inte känner någonting. Detta är också naturligt ibland. Genom att undvika tankar och känslor om det som hänt vilar offret och samlar kraft för att återhämta sig. Men om undvikandet är kontinuerligt kommer det som har hänt aldrig att bearbetas. Då är det bra att uppmuntra offret att bemöta det som har hänt. Berätta för offret att du är tillgänglig när hen är redo att prata. Om undvikandet av det som hänt fortsätter kan professionell hjälp hjälpa personen att gå vidare.
Ibland är det svårt att hitta de rätta orden. Personen kan få tröst och känna trygghet om du visar att du finns nära och bryr dig. Ibland är en kram eller att hålla handen mer trösterikt än ord. Ibland vill offret inte bli rört. Lyssna och fråga rakt ut vilken typ av hjälp hen vill ha. Upplevelsen av sexuellt våld påverkar oundvikligen offrets tankar och känslor om sin egen sexualitet. Det är viktigt att låta hen gå vidare i sin egen takt. Var respektfull och hänsynsfull. Det är individuellt hur lång tid det tar att återhämta sig. Ha tålamod. Förvänta dig inte att offret ska återhämta sig snabbare än hen är redo för.