Cellprov tas i samband med en gynekologisk undersökning och vid en synlig tumör tas ett vävnadsprov. Spridningen undersöks genom en magnetundersökning och datortomografiundersökning av bäckenet.
Symtomen på livmoderhalscancer är blodiga flytningar annars än under menstruationen, blodiga flytningar efter samlag eller illaluktande flytningar. När livmoderhalscancer framskrider kan symtomen inkludera smärtor i nedre delen av magen och i ryggen, svullna ben och trötthet. Oftast är cancern dock symtomfri och cellförändringar som tyder på cancer upptäcks slumpmässigt vid papa-prov.
Undersökningar vid misstänkt livmoderhalscancer
Läkaren gör en gynekologisk undersökning där hen tittar extra noga på livmoderhalsen och, om tumören är synlig, bedömer dess storlek och förhållande till den omgivande vävnaden såsom urinblåsan, ändtarmen och bäckenbottnens strukturer. I undersökningen kan man använda ultraljudsundersökning via slidan som hjälp.
Om cellprovet visar på grava cellförändringar görs kolposkopi och tas provbitar från eventuella avvikande områden. Patologen undersöker vävnaden i mikroskop. Om man upptäcker cancer i de fortsatta undersökningarna, bestämmer patologen cancertumörens celltyp, tillväxt i djupled och dess eventuella spridning till lymfvägarna eller blodkärlen i provbiten.
Undersökningar före behandlingen
Livmoderhalscancerns spridning till lymfkörtlar och inre organ kan undersökas närmare med PET-röntgen, där ett radioaktivt spårämne som injiceras i blodcirkulationen ansamlas på ställen med en aktiv ämnesomsättning, till exempel metastaser. En misstanke om spridning av livmoderhalscancer till urinblåsan eller ändtarmen verifieras med endoskopi av ändtarmen och urinblåsan. Också tumörmarkörerna såsom Ca12-5 och SCC-Ag kan bestämmas.