Biverkningar vid behandling av testikelcancer

Behandlingen av testikelcancer kan orsaka akuta och sena biverkningar. Biverkningarna är individuella. Det är viktigt att berätta om symtomen för vårdpersonalen så att man kan lindra dem på ett effektivt sätt.

De vanligaste akuta biverkningarna vid cytostatikabehandling är:

  • illamående och kräkningar
  • trötthet
  • håravfall, dvs. alopeci
  • effekter på benmärgsfunktionen
  • biverkningar i matsmältningskanalen

Strålbehandling kan orsaka illamående och diarré.

Strålnings- och cytostatikabehandling vid testikelcancer kan ge avsevärda långtidsbiverkningar:

  • ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar
  • risk för sekundär cancer
  • inverkan på fertiliteten

Biverkningarna av behandlingarna kan påverka patientens livskvalitet negativt och kan i värsta fall till och med förkorta patientens livslängd. Därför ska man undvika att överbehandla lokal testikelcancer och istället välja uppföljning. På så sätt slipper de flesta patienter onödiga behandlingar och biverkningarna av dem. Behandlingen som ges om sjukdomen återkommer ger lika bra resultat som adjuvant behandling.

Haitarin otsikkotaso2
Akuta biverkningar av cytostatikabehandling och strålbehandling

Behandlingarna av testikelcancer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Efter behandling av testikelcancer har patienterna visat sig få fler blodproppar i lungan, djupa ventromboser, Raynauds syndrom, alltså vita fingrar, och hjärtinfarkt än befolkningen i allmänhet.

Håravfall i samband med cytostatikabehandling är en tråkig, men ofarlig biverkning. Håret växer tillbaka efter behandlingen. Om man vill kan man få en servicesedel för att skaffa en peruk.

Under cytostatikabehandlingen saktar benmärgsfunktionen ner, vilket kan leda till att hemoglobinet sjunker och antalet vita blodkroppar som behövs för försvaret och blodplättar som hjälper blodet att koagulera minskar. Därför riskerar man att drabbas av allvarliga bakteriella infektioner vid en cytostatikabehandling. Orsaken till infektionen går dock ofta att hitta i den egna normala bakteriestammen, till exempel i tarmen, så risken att få en infektion försvinner inte för att man isolerar sig hemma. Om man får mer än 38 °C feber under cytostatikabehandlingen ska man uppsöka sjukhusets akutmottagning för att se om man har en infektion.

Av cellgifterna kan bleomycin orsaka pulmonell interstitiell pneumonit, alltså lunginflammation, som kan leda till lungfibros och försämrad lungfunktion. Rökning ökar risken för lunginflammation och man rekommenderas att sluta röka i samband med behandlingarna. Bleomycin kan endast ges i tre BEP-kurer på grund av dess kumulativa lungtoxicitet.

Av cellgifterna kan cisplatin skada njurnystanen och orsaka en funktionsstörning i njurarna. En del av skadorna är reversibla, men ungefär en tredjedel av patienterna får en permanent funktionsstörning i njurarna. Njursvikt förknippas å andra sidan med ökad sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Cisplatin kan också skada hörselorganet och de perifera nerverna.

De akuta biverkningarna av strålbehandling är mindre allvarliga än de av cytostatikabehandling. Strålbehandling kan orsaka diarré, gasbesvär, illamående och hudirritation.

Behandlingarna av testikelcancer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar

Behandlingarna av testikelcancer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Efter behandling av testikelcancer har patienterna visat sig få fler blodproppar i lungan, djupa ventromboser, Raynauds syndrom (vita fingrar), och hjärtinfarkt än befolkningen i allmänhet. Metaboliskt syndrom (högt blodtryck, förhöjda kolesterolnivåer, fetma och insulinresistens) är vanligt efter behandling av testikelcancer.

Med tanke på de goda behandlingsresultaten och den långa förväntade livslängden för patienter med testikelcancer bör man sträva efter att effektivt förhindra ytterligare sjuklighet genom att identifiera patienter med hög risk för hjärt- och kärlhändelser redan i ett tidigt skede. Man bör behandla konstaterat högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes effektivt och sträva efter en normal vikt, regelbunden motion och framför allt att inte röka för att minska risken för sena problem.

Strålbehandling och cytostatikabehandling ökar risken för sekundär cancer

Strål- och cytostatikabehandlingar av testikelcancer ökar risken för att man utvecklar en annan cancer under sin livstid, så kallad sekundär cancer. Sekundär cancer diagnostiseras flera år efter behandlingen av testikelcancer och tar vanligtvis ≥ 10 år att utvecklas. Av de sekundära formerna av cancer är cancer i mag-tarmkanalen och urinvägarna vanligast. Risken ökar med ungefär det dubbla.

Behandlingarnas inverkan på fertiliteten

Cytostatikabehandlingar av testikelcancer orsakar testosteronbrist eller hypogonadism hos 11–35 procent av de behandlade patienterna. Om man tar bort båda testiklarna behöver man testosteronbehandling. Däremot brukar man inte behöva det om man bara tagit bort en testikel. Spermakvaliteten hos testikelcancerpatienter är ofta försämrad redan före behandlingen. Genom att frysa sin sperma före behandlingarna kan man säkerställa att man bevarar sin fertilitet. Hos vissa patienter är spermakvaliteten så dålig redan före behandlingen att det inte är någon idé att frysa den. Hos de flesta är spermakvaliteten bra även efter behandlingarna, men den är svårt att förutsäga. Man har inte sett någon skillnad i hälsan hos barn som föds efter behandling av testikelcancer jämfört med barn till friska fäder. Strålbehandling kan också ha en negativ inverkan på spermakvaliteten.

 

Kyllä

Uppdaterad  5.12.2022