Hål i tänderna orsakas av syror som bildas av munbakteriernas ämnesomsättning och som löser upp tändernas mineraler (= demineralisering). Bakterier använder socker och andra kolhydrater som näring för sin ämnesomsättning. Därför leder ätandet till syraangrepp.
Tänderna är särskilt utsatta för karies under de perioder då de just har brutit fram i munnen. Känsliga perioder är när barnet är 0,5–2 år, då mjölktänderna bryter fram och barnet börjar äta fast föda, vid 5–7 års ålder, då de första permanenta kindtänderna bryter fram samt vid 10–13 års ålder, då den andra fasen av tandväxlingen inleds och de återstående permanenta tänderna bryter fram.
En noggrann borstning av tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen, det vill säga på morgonen och på kvällen, att dricka vatten när man är törstig, att undvika småätande och användning av xylitolprodukter förebygger hål i tänderna.
Om det redan har uppstått begynnande kariesskador måste man förhindra att de fortskrider. Särskilt i mjölktänderna utvecklas karies snabbt, så det är viktigt att man redan i tidig ålder skapar en rutin för tandvård hemma.
När behandlingen planeras i samarbete med yrkesutbildade personer inom mun- och tandvården kan man i bästa fall undvika att flera tänder måste lagas. Om man beslutar sig för att laga en tand, fylls tanden med olika fyllningsmaterial. Ett hål i en tand kan vara symptomfritt eller ge symtom som till exempel ilande smärta eller värk. Om karies fortsätter att sprida sig djupare in i tanden kan tandens innersta del, det vill säga pulpan, bli inflammerad och inflammationen kan sprida sig från tandroten till käkbenet. En inflammation i käkbenet kan yttra sig som svullnad eller en finnliknande förändring i tandköttet (= fistel).