Behovet av tandreglering bedöms vanligtvis av en tandläkare som har specialiserat sig på tandreglering. Man hänvisas vanligtvis till en bedömning av vårdbehovet på grundval av en preliminär bedömning som utförts av en annan tandläkare eller munhygienist.
Inom den offentliga hälso- och sjukvården bedöms behovet av tandreglering enligt de enhetliga kriterierna för icke-brådskande vård som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet. Patientens bett poängsätts för att avgöra om kriterierna för behandling uppfylls. Under barndomen och ungdomsåren, det vill säga under den fas då bettet utvecklas, erbjuds vård (inom den offentliga hälso- och sjukvården?) till patienter som enligt poängsystemet tillhör klasserna 8–10, samt till de patienter som tillhör klass 7 och vars bett (situation?) bedöms förvärras.
När bettet redan har utvecklats erbjuds behandling inom den offentliga hälso- och sjukvården till patienter som tillhör klass 9–10 samt till patienter som tillhör klass 8 och vars bett förväntas försämras med tiden. Poängsättningen baseras inte på tändernas eller ansiktets utseende, utan bedömer endast bettets funktion.
Om kriterierna för behandling inte uppfylls kan patienten, om hen så önskar, vända sig till en privat tjänsteleverantör för att få tandreglering.
Om du misstänker att du eller ditt barn har ett bettfel kan du ta upp frågan under en regelbunden granskning hos mun- och tandvården eller boka tid för en bedömning av bettfelet. Man kan söka sig till privat tandreglering på eget initiativ utan att behöva uppfylla de urvalskriterier som gäller inom den offentliga hälso- och sjukvården. Lämpligheten för behandlingen bedöms individuellt på mottagningen.