Gå till sidans innehåll
Hälsobyn.fi - Till huvudsidan
common.loading

Den nya verksamhetsmodellen för HUS digitala stig Täppt näsa minskar onödiga besök och gör behandlingen smidigare

Den digitala stigen HUS Täppt näsa hjälper patienterna att bekanta sig med anvisningarna för egenvård innan ett eventuellt läkarbesök. I och med den nya verksamhetsmodellen hänvisas de patienter som verkligen behöver ett mottagningsbesök till mottagningen.

Publicerat 20.4.2026 klo 11.53

Den digitala stigen HUS Täppt näsa är avsedd för patienter över 18 år som har fått en remiss till Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar vid HUS på grund av långvarig nästäppa. När remissen kommer till kliniken bedömer läkaren om den digitala stigen lämpar sig för patienten. Patienten får information om att stigen har öppnats via ett informationsbrev samt via SMS och/eller e-post.

På den digitala stigen får kunden information om näsans normala funktion, symtom på nästäppa samt hur den kan behandlas. Grundstenen i behandlingen är en väl genomförd och regelbunden egenvård. Patienten får vägledning i detta med hjälp av texter och videor.

Verksamhetsmodellen har uppdaterats – ett läkarbesök först efter genomförd egenvård

Verksamhetsmodellen för den digitala stigen uppdaterades hösten 2025. I den nya modellen har patienten 1–2 månader på sig att gå igenom den digitala stigens innehåll efter att den har öppnats. Därefter deltar hen i en distansmottagning hos en skötare där skötaren kontrollerar patientens aktuella situation och hur egenvården har genomförts samt bedömer behovet av fortsatt behandling. Om en väl genomförd egenvård inte har hjälpt tillräckligt får patienten en tidsbokning till läkarmottagningen.

Avdelningsskötaren Laura al-Hello, som har varit med och utvecklat verksamhetsmodellen, berättar att genom att använda digitala stigar kan man på avdelningen säkerställa att patienten får högkvalitativ vård i rätt tid som är anpassad efter just hens individuella behov. Därtill kan patienten, under vägledning av vårdpersonal, så snart som möjligt påbörja den egenvård som är avgörande för att behandlingen ska lyckas.

I det tre månader långa pilotprojektet som genomfördes på enheten (150 patienter) konstaterades att drygt en tredjedel av patienterna som hänvisats till den digitala stigen skulle ha besökt läkarmottagningen i onödan om det inte vore för den nya verksamhetsmodellen, antingen på grund av att responsen på egenvården var tillräcklig eller på grund av att egenvården inte har genomförts. Knappt en tredjedel av patienterna följer inte anvisningarna för egenvård inom den angivna tiden. Dessa patienter får anvisningar för egenvård under de följande 2–3 månaderna, varefter man gör en ny bedömning.

- Med hjälp av den nya modellen hänvisas inte sådana patienter som får tillräcklig hjälp genom egenvård till läkarmottagningen. Dessutom minskar antalet patienter som kommer till mottagningen utan att först ha genomfört egenvården. Även om verksamhetsmodellens kostnadseffekter är positiva, ligger den största fördelen ändå i patientens helhetsinriktade vård och i patientens följsamhet till den långsiktiga egenvården, berättar avdelningssköterskan al-Hello.