Operation av halsmandlarna är ett relativt vanligt kirurgiskt ingrepp, som kan vara lösningen ifall en patient har återkommande eller kronisk halsfluss, alltså infektion i halsmandlarna. Operationen utförs ofta på barn eller unga, men också en vuxen människas halsmandlar kan opereras.
På polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid HUS har man gjort bedömningar inför operation av halsmandlarna hos vuxenpatienter enligt följande:
Bedömning av patienten på plats på polikliniken
Bedömning av patient per telefon på distansmottagning
Bedömning med hjälp den digitala vårdvägen HUS Halsmandel
På den digitala vårdvägen får patienten information om halsfluss och vilka behandlingsmöjligheter det finns. Utifrån informationen beslutar patienten om hen vill genomgå en operation. En patient som önskar bli opererad får via vårdvägen information om operationen och konvalescenstiden. Hen får fylla i ett formulär med förhandsinformation, som specialistläkaren använder för att göra en kirurgisk bedömning.
Våren 2024 publicerades en studie som jämförde de ovan nämnda vårdvägarna för vuxna. I jämförelsen beaktades operationskomplikationer samt antalet icke-planerade kontakter till polikliniken och orsakerna till dem.
Studien och dess resultat
Studien gjordes utifrån 422 patienter som mellan augusti 2020 och mars 2023 genomgick operation av halsmandlarna på öron-näs- och halskliniken vid HUS. Patienterna var minst 17 år gamla och operationen var planerad. En tredjedel av patienterna besökte polikliniken för en bedömning, en tredjedel bedömdes på distansmottagning per telefon och den sista tredjedelen bedömdes på den digitala vårdvägen.
Av alla patienter tog 54,3 procent kontakt med polikliniken inom trettio dagar efter operationen. Det lägsta antalet kontakter (47,5 procent) hade de patienter som bedömdes på plats på polikliniken, men jämfört med patienterna som bedömdes på den digitala vårdvägen (53,9 procent) var skillnaden inte betydande. Av de patienter som bedömdes på distans tog 61,4 procent kontakt med kliniken efter operationen. De vanligaste orsakerna till kontakt var blödningar på operationsområdet, akut smärta, illamående, misstanke om infektion samt begäran om recept och sjukintyg.
När hela vårdvägen granskades, det vill säga också de kontakter som skedde före operationen, hade de patienter som vårdades på den digitala vårdvägen det lägsta antalet oplanerade kontakter på förhand. Det här kan tyda på att patienten får information på vårdvägen som förbereder hen inför operationen och därför har färre saker att fundera på före operationen jämfört med de andra vårdvägarna. Antalet kontakter via den digitala vårdvägen under tiden efter operationen var i stort sett detsamma som antalet kontakter till polikliniken.
I profilerna för operationskomplikationer och blödningar efter operationen konstaterades inga statistiskt sett betydande skillnader mellan de olika vårdvägarna.
Säker och kostnadseffektiv vård
I tidigare undersökningar har den digitala vårdvägen HUS Halsmandel visat sig ge polikliniken och patienterna kostnadsbesparingar i jämförelse med de två andra vårdvägarna. De här två studierna visar tillsammans att den digitala vårdvägen är ett ekonomiskt och säkert alternativ både när det gäller vård som sker före operationen och efter operationen.
– Den digitala vårdvägen har gjort vården smidigare på öron-, näs- och halskliniken. Klinikens specialistläkare har kunnat ta sig an fler patienter via den digitala vårdvägen vilket i sin tur frigjort resurser för polikliniska bedömningar av mer utmanande patientfall. Genom god patientinformation före operationen kan onödiga extrabesök på kliniken undvikas och där kan man säga att den digitala vårdvägen åtminstone delvis har lyckats, berättar doktorand Oskari Hakanen vid Helsingfors universitet. Hakanen är en av studiens författare.
Forskningsartikeln “A prospective cohort study: The effects of preoperative E-health on the postoperative course of tonsillectomy patients” publicerades i American Journal of Otolaryngology–Head and Neck Medicine and Surgery.