Depression hos den palliativa patienten

Depression är en normal känsla vid en svår förlust. Den är svår att särskilja från sorg.

Det kan vara svårt att skilja mellan depression och sorg. Då vi lider av en obotlig sjukdom hjälper sorgen oss att släppa det som varit och förhålla oss till livet på ett nytt sätt. Depressionen kväver många känslor och det kan därför vara svårare att intressera sig för eller njuta ens av saker som man tidigare tyckt om. Depression kan behandlas med psykiskt stöd, vid behov med läkemedel och med beaktande av det egna välbefinnandet.

Haitarin otsikkotaso

Orsaker

Belastande upplevelser

Patienten som lider av en obotlig sjukdom tvingas under sjukdomens lopp avstå från många saker: sin hälsa, sina framtidsplaner, förhoppningar och förväntningar om framtiden med sina kära, sin roll i arbetslivet eller på fritiden, sin sexualitet, sina kroppsfunktioner eller förmåga och möjlighet att röra på sig.

I slutskedet av sjukdomen blir vi allt mera beroende av andra och behöver allt mera vård och omsorg. När behandlingen av sjukdomen inte leder till önskade resultat utsätts vi för besvikelse, depression och sorg. Vi kanske upplever att behandlingen har misslyckats och skyller på den vårdande personalen eller oss själva. Eventuellt kritiserar vi oss själva för att vi uppsökt läkare för sent eller vägrar att acceptera att sjukdomen framskrider eller hur svår sjukdomen är. När det gäller att avstå reagerar vi ofta först med bitterhet, ilska och depression. Om vi inte anpassar oss till det nya skedet i livet kan vi bli uppslukade av de negativa känslorna.

Medicinsk behandling kan i många fall bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtom. Då får vi tid att anpassa oss och hitta en balans.

Att reagera på förlust

När vi förlorar vår funktionsförmåga eller förhoppningar om framtiden är depression en allmän reaktion. Det kan som deprimerad vara svårt att hitta ord som uttrycker våra tankar, vi blir lätt arga och undviker eventuellt att tillbringa tid med våra närstående. Vi undviker också ofta att göra saker som tidigare gett oss glädje och välbehag. Vi känner att vi är sämre än andra och skäms, utan att kunna koppla det till vårt förändrade sinnestillstånd och uppsöka hjälp.

Då vi är deprimerade förlorar vi förmågan att tänka som vanligt. Vårt tänkande blir svartvitt eller smalare. Framtiden är skrämmande och vi ser inget gott runt omkring oss. Vi tänker på negativa saker och upplever lätt att andra människor inte har något att tillföra oss. Eventuellt upplever vi att vi är en börda för andra. Allvarlig depression kan också få oss att tänka att vi borde skynda på döden.

Som deprimerad är det svårt att själv märka förändringar i sinnesstämningen och uppsöka hjälp. Om symtomen är långvariga blir depressionen ofta värre.

Fysiska symtom

Fysiska symtom som påminner om symtomen för en allvarlig sjukdom, till exempel tilltagande smärta, sömnstörningar, aptitlöshet, trötthet eller viktnedgång kan förekomma i samband med depressionen.

Fastän vårdpersonal som jobbar med svåra långvariga sjukdomar kan känna igen depression och behandla den, märks inte ens en svår depression nödvändigtvis på mottagningen. Därför är anhöriga som är med på mottagningen till stor hjälp.

Behandling

Det viktigaste under behandlingen av depression är att notera nedstämdheten och tala om den. Det är förståeligt att man reagerar med depression och nedstämdhet då man får svåra och sorgliga nyheter.

Den obotliga sjukdomens övergripande karaktär

En allvarlig obotlig sjukdom berör såväl kroppsligt som mentalt. Depressionssymtom som förekommer i samband med en fysisk sjukdom och kräver medicinsk behandling är oftast lindriga eller medelsvåra och kan lindras med behandling. Också en depression som patienten upplevt tidigare kan aktiveras på nytt i samband med den belastning som sjukdomen orsakar. Det kan också hända att en psykisk sjukdom som stört livet tidigare i livets slutskede lättar.

Att dela känslor

Det är ofta så att ju mera vi kan tala om det som händer, desto mindre risk har vi att förbli deprimerade. När man vågat uttrycka sina känslor verbalt och talat om dem med en annan person känns livet redan lite lättare. Bitterhet, ilska och förtvivlan kan också ibland ge kraft att leva. Att dela känslor erbjuder möjligheten att finna tröst och nya perspektiv. Då vi uttrycker våra känslor uppstår hopp vid sidan av depressionen. Vi kan också i livets slutskede hitta något nytt i livet och uppleva känslan av lycka.

Kontakt till andra

Samvaro och en trygg stämning gör det lättare att hitta fram till sina känslor. En god vårdrelation och goda minnen av tidigare omsorg och vård ger mod att känna igen och prata om hur man känner sig.

Behovet av medicinsk behandling

Om depressionen är långvarig behövs medicinsk behandling. Det mest centrala symtomet för depression som kräver behandling är ständig nedstämdhet och svårighet att intressera sig för något eller njuta av saker som tidigare skapat välbehag och glädje.

Söka hjälp

Vem som helst kan i något livsskede på grund av depression som försämrar livskvaliteten behöva särskild psykiatrisk bedömning eller vård på till exempel en psykiatrisk poliklinik eller mentalvårdstjänster inom missbrukarvården eller primärvården. Lindrig eller medelsvår depression kan dock oftast behandlas med hjälp av den egna behandlande läkaren eller vårdpersonalen. Då patienten själv eller anhöriga misstänker depression som kräver vård är det bra att tala om det för vårdpersonalen så man kan reservera mera tid för diskussion. Att tillsammans med vårdpersonalen strukturera den egna livssituationen och diskutera sitt hälsotillstånd är en del av bedömningen och behandlingen av depressionen.

Läkemedelsbehandling

Depressionssymtom kan lindras med antidepressiva läkemedel. Utvecklingen av antidepressiva läkemedel har gått framåt mycket under de senaste decennierna och oftast hittar man rätt medicinering för lindring av symtomen.

En depression kan också förekomma i samband med sömnlöshet och svår smärta. I sådana fall är den primära behandlingen sömn och tillräcklig smärtmedicinering.

Egenvård

Strukturering av livet

Människans förmåga att klara av svåra livssituationer varierar beroende på tidigare erfarenheter och annan aktuell belastning. Vi behöver alla stöd och tålamod då vi lider av en svår sjukdom. Strukturering av händelserna i det egna livet genom konst eller musik är en bra grund för sorgearbetet.

Göra saker tillsammans

Nedstämdhet försvagar livskvaliteten vilket gör att också livslusten minskar. I en svår livssituation ger de anhörigas närvaro, att göra saker tillsammans eller att till exempel följa med musiken, filmers eller naturens mångfald ofta hopp och livslust.

När man är deprimerad är det svårt att hitta rätt ord. Då reagerar ofta sinnesstämningen positivt på bekanta göromål, även om man i början inte känner för det i stunden.

Strävan efter välbefinnande och lycka

I den palliativa vården är målet välbefinnande och lycka. Också i egenvården av depression är strävan efter det egna välbefinnandet och lyckan central. Ett aktivt deltagande i valen och beslutsfattandet i den egna vården bidrar också till framsteg i behandlingen av depressionssymtomen. Då är det viktigt att med anhöriga och vårdare tala om de önskemål och förväntningar man har. Meningsfullheten i livet stärks när vi blir hörda i våra vardagliga erfarenheter.

Kyllä

Uppdaterad 16.11.2022