En lokal köldskada uppstår när någon kroppsdel utsätts för kyla och temperaturen sjunker lokalt så lågt att vatten i vävnaderna börjar frysa. Det är svårt att bedöma köldskadans omfattning innan den smälter. Man kan behandla själv små och lindriga köldskador hemma.
I Finland är köldskadorna ganska vanliga på vintern, speciellt när temperaturen sjunker under -20 grader Celsius. Det som ökar risken för att köldskador uppstår är fuktiga kläder och vind. Också rökning samt olika sjukdomar och läkemedel som påverkar de perifera blodkärlen kan utsätta för köldskadorna. Köldskadorna förekommer särskilt i öronen, i näsan, i fingrarna, på tårarna och på kinderna. När temperaturen utanför kroppen sjunker, försvagas blodcirkulationen i huden och de perifera blodkärlen och på så sätt försöker kroppen behålla den normala kroppsvärmen.
En ytlig köldskada
Vid en ytlig köldskada sticker huden på skadeområdet och det kan förekomma domningar i området. Gradvis utvecklas färgförändringar på huden. Huden blir vaxartat vit och känns hård. När domningar på huden ökar, upphör också smärtan.
Som ett resultat av en långvarig exponering till kyla och fuktighet kan det uppstå en skada på fötterna, en så kallad kallvattenskada (immersionsfot, livbåtsfot). Orsaken till att detta uppstår är nedsatt blodcirkulation, när foten sväller upp och rodnar vid uppvärmning.
En djupare köldskada
När köldskadan blir djupare, fortskrider skadan också i vävnaderna under huden. Huden är fortfarande domnad och hård, den köldskadade extremiteten tål inte att belastas och dess presskraft kan försvagas. Huden kan bli blåaktig och svullen och det uppstår blåsor på huden. Som en följd av den allvarliga köldskadan kan man få kallbrand i det köldskadade hudområdet. De djupare köldskadorna förutsätter alltid sjukhusvård. Den största delen av vävnadsskadorna uppstår som ett resultat av en inflammationsreaktion vid köldskadans upptiningsskede.
Man kan förebygga köldskador bäst genom att klä sig ordentligt i kläder som isolerar fuktighet och kyla samt genom att ta hand om tillräcklig vätskeintagning med sockerhaltiga drycker. Genom att röra sig kan man upprätthålla blodcirkulation av de perifera blodkärlen i kroppen i kalla förhållanden. Användning av köldskyddsmedel (köldkrämer) rekommenderas inte, eftersom de till och med kan öka risken för en köldskada, trots deras namn.
Det går bra att behandla små, lokala och ytliga köldskador hemma. Som förstahjälp vid behandlingen är det viktigt att man söker sig till en varm och skyddad plats. Det köldskadade området kan först värmas genom att lätt trycka på köldskadan med handen. Det köldskadade området får inte masseras eller gnidas.
Det köldskadade området värms snabbt upp genom att doppa det i 37–42 gradigt vatten i cirka 20–30 minuter. Under uppvärmningen skall hudfärgen och känseln återhämta sig till det normala och förhårdnaden försvinna. Köldskadan får inte värmas upp vid öppen eld därför att på grund av domningar i området kan öppen eld orsaka en brännskada. Det uppvärmda området kan skyddas med torra kläder.
Att värma upp det köldskadade området kan orsaka kraftig smärta. Smärta kan behandlas med antiinflammatoriska läkemedel (till exempel ibuprofen) som kan köpas på apoteket utan recept. Apotekspersonalen hjälper vid behov till med att välja rätt produkt. Den som fått en köldskada borde ha något varmt att dricka. Alkohol och rökning ska undvikas under behandlingen.
Det är värt att kontakta hälso- och sjukvården om
- känseln, hudvärmen och hudfärgen på det köldskadade området inte återhämtar sig till det normala inom en timme.
- det bildas blåsor på den köldskadade huden.
- det köldskadade området är stort (till exempel en stor del av extremiteten).
Professionella inom akutvården har producerat anvisningen i samarbete med Terveyskirjasto.
