Vid anemi är blodets hemoglobinvärde (Hb) lägre än normalt. I praktiken sjunker alla gravida kvinnors hemoglobinvärde. Det beror i huvudsak på att blodet tunnas ut, det vill säga att mängden blodplasma, blodets vätska utan blodkroppar, ökar 40 procent mer än mängden röda blodkroppar. Också järnbehovet ökar under graviditeten. Å andra sidan förbättras upptagningen av järn från maten.
Gränsen för anemi anses vara 110 gram Hb per liter under den första trimestern, 100 gram per liter under den andra trimestern och 110 gram per liter under den sista trimestern. Halter under 80 gram per liter anses vara skadliga för modern och fostret. Ditt hemoglobin följs upp på rådgivningen och du kommer att uppmanas att börja ta järntillskott om det behövs.
Anemi kan också bero på mycket annat än bara det att hemoglobinet sjunker under graviditeten. I de flesta fall är orsaken järnbrist. Nivån på kroppens järndepåer kan kontrolleras med laboratorieprov.
Orsaken till järnbristanemi kan vara för litet intag av järn, störning i järnupptagningen (t.ex. hos celiakiker) eller järnförlust på grund av blödning (t.ex. vid ulcerös kolit).
Anemi kan också bero på en blodsjukdom som bakomliggande sjukdom eller brist på folsyra eller vitamin B12. Dessa är ändå ovanliga orsaker till anemi hos gravida.
Järnbristanemi behandlas i första hand med järn i tablettform (ferrosulfat 100-200 milligram om dagen). Järnpreparat kan köpas receptfritt på apoteket. Det rekommenderas att man tar en tablett när man lägger sig eller mellan måltider. Om anemin är svår och den gravida inte kan ta järn i tablettform, eller järnet inte upptas i tarmen, kan järn också ges intravenöst. Om Hb-värdet är mycket lågt (mindre än 80 gram per liter) kan man också överväga transfusioner av röda blodkroppar.
Brist på folsyra avhjälps med tillskott i tablettform. Vid brist på vitamin B12 kan tillskott tas som tabletter eller ges som injektion i muskeln.