Vardagen i en prematurfamilj

Är du osäker på när du kan gå ut med babyn efter att ni kommit hem från sjukhuset eller har du frågor kring hur ditt prematurbarn sover? Här finns också information om uppföljningen på rådgivningen.

Omvårdnad, närhet, kärlek och glädje – det är vad babyn behöver från första början utöver en bra grundläggande skötsel. Familjen lär sig att leva och växelverka med sin lilla prematur först på sjukhuset och sedan hemma. Vardagen i varje prematurfamilj utformar sig individuellt enligt familjemedlemmarnas och babyns behov och livssituation.

Hur sover min baby?

Det rekommenderas att alla spädbarn – också prematurer – läggs att sova i sin egen säng som har en tillräckligt stadig madrass. Nyfödda barn behöver ingen dyna. Risken för plötslig spädbarnsdöd minskar avsevärt om babyn läggs att sova på rygg. Andra riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd är bl.a. för tidig födsel och mammans rökning. Det finns också tecken på att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om babyn sover bredvid föräldrarna, speciellt under 3 månaders ålder. Att använda napp efter att barnet har lärt sig att suga på bröstet minskar risken för plötslig spädbarnsdöd.

Ibland kan det vara svårt att hitta en regelbunden rytm mellan sömn och vaka. Det är bra att försöka sova i mörker och sköta matning och blöjbyte på natten så lugnt som möjligt för att inte stimulera barnet att vakna upp mer än nödvändigt. Sömnbehovet hos spädbarn är individuellt. Längden av oavbruten sömn varierar också betydligt från baby till baby.

Ibland kan en baby som redan har börjat sova hela eller nästan hela natten, börja vakna på natten igen. En gråtande baby ska givetvis tröstas, men det lönar sig inte att reagera på alla rörelser eller ljud. Det är inte en bra idé att börja erbjuda mjölk eller annan mat igen, om babyn redan har slutat äta på natten. Ofta slutar babyn vakna på natten när hen flyttas för att sova i ett annat rum än föräldrarna. Regelbunden dagssömn stör vanligen inte nattsömnen, och att lämna bort sömnen på dagen kan leda till övertrötthet som gör det svårare att somna på kvällen.

Hur kan jag bidra till en regelbunden sömnrytm?

  • Följ en regelbunden dygnsrytm.
  • Skapa en tydlig, lugnande kvällsrutin som upprepas kväll efter kväll.
  • Ge barnet möjlighet att lära sig somna ensam genast när hen visar mognad för det.
  • Ge babyn tillräckligt med aktiv, social växelverkan och stimulans på dagen.
  • Lär dig känna igen babyns tecken på trötthet och reagera på dem i tid.
  • Ändra tiderna för dagssömn och sömnrytmen i små steg.
  • Undvik att reagera för lätt och kraftigt på barnets små protester vid läggdags.
  • Undvik automatisk nattmatning.
  • Ge babyn tillräckligt mat på kvällen inför natten.
  • Se till att familjens vuxna mår bra och orkar - kom ihåg att be om hjälp i tid.

När kan jag gå ut med babyn?

Man kan gå ut med en prematur när babyn väger ungefär 2,5 kg, med hänsyn till temperatur och årstid. Babyn kan sova ute när hen väger över 3 kg och är äldre än den beräknade förlossningstiden. Nödvändiga ärenden, som att snabbt gå till butiken, rådgivningen eller apoteket kan man utföra med babyn i vagnen genast när man kommit hem från sjukhuset.

Rökning i barnfamilj

Rökning passar inte i barnfamiljer. Mammans rökning under graviditeten ökar risken för en för tidig förlossning och att barnet har låg födelsevikt. Senare kan rökningen resultera problem med reglering av aktivitet och uppmärksamhet. aktivitet och uppmärksamhet. Spädbarn och småbarn som utsätts för rökning har klart mer symtom i andningsvägarna, infektioner och astma. Den här risken är större hos för tidigt födda, speciellt prematurer med BPD. Också risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman röker.

Rehabiliteringshandledare stöder familjen

Inom HUCS-distriktet finns för närvarande 2 rehabiliteringshandledare som deltar i familjens vardag när babyn kommer hem från sjukhuset. Oftast behövs stöd från rehabiliteringshandledaren om

  • barnet har fötts före graviditetsvecka 32 eller med en födelsevikt under 1 500 g
  • barnet har låg vikt (SGA) i relation till graviditetsveckorna
  • barnet har näsmagsond vid hemgången
  • det är svårt att mata barnet eller svårigheter med att utöka kosten

Rehabiliteringshandledaren

  • skapar en trygg övergång från specialsjukvården till rådgivningstjänsterna för familjen med hembesök och telefonrådgivning
  • minskar föräldrarnas känsla av otrygghet och ökar deras självförtroende genom att vara enkelt anträffbar
  • ger vid behov stöd åt rådgivningens hälsovårdare genom att informera om specialbehov i barnets vård och uppföljning
  • kompletterar och upprepar vid hembesöken anvisningarna från sjukhuset individuellt enligt familjens och prematurbarnets behov

Rådgivningen

Uppföljningen på rådgivningen med vaccinationer och mätningar (längd, vikt, huvudomfång) är lika viktigt för alla prematurer som för fullgångna barn. De flesta prematurer kommer hem från sjukhuset vid en ålder som motsvarar graviditetsvecka 35–40. På grund av apnérisken får prematurer inte åka hem i en ålder under graviditetsvecka 35.

Rådgivningen har en viktig roll i att stödja hela familjens välmående och ork och utvecklingen av en bra växelverkan mellan babyn och föräldrarna. Vid hemgången skickas den elektroniska patientjournalen till barnets rådgivning. Hälsovårdaren hittar uppgifterna med barnets (inte mammans) personsignum.

Efter hemgången följs babyns vikt till en början upp varje vecka. Förutom vägningarna på rådgivningen kan  rehabiliteringshandledaren väga babyn under hembesöken. Om babyn växer bra, kan vägningsintervallen förlängas till 1–3 månader under det första året, med hänsyn till barnets helhetsläge och födelsevecka.

Samarbete mellan olika yrkesgrupper till stöd för familjen

Eftersom prematurers näring, hantering och skötsel har vissa särdrag, är det önskvärt att familjen ger sitt samtycke till att rehabiliteringshandledaren och hälsovårdaren kommunicerar sinsemellan för att avtala om arbetsfördelning och undvika överlappningar. På så sätt kan t.ex. vägningarna fördelas och resurserna maximeras. I oklara eller oroande situationer kan hälsovårdaren kontakta rehabiliteringshandledaren eller sjukskötare vid polikliniken för utvecklingsuppföljning.

Rehabiliteringshandledaren stöder familjer med liten prematur under de första månaderna av skötsel hemma i samarbete med rådgivningen. En liten prematur kan vara en rätt så ovanlig baby för hälsovårdaren eller läkaren på barnrådgivningen, men en som kräver extra uppmärksamhet. För att familjerna ska få bra service måste därför samarbetet och informationsgången mellan rådgivningen och specialsjukvården löpa smidigt. Även om detaljerna i rehabiliteringen och uppföljningen av små prematurer oftast planeras vid sjukhuset eller dess poliklinik, har rådgivningen en viktig roll i att bedöma familjens helhetsläge och ge den sitt stöd.


Föregående sidaNästa sida

 


Hjälp prematurbabyn att få en regelbunden sömnrytm med en tydlig och lugnande kvällsrutin som upprepas kväll efter kväll