I Finland föds cirka 5–6 procent av alla barn för tidigt. Årligen föds cirka 1 procent som små prematurer. Deras tillväxt följs utöver på rådgivningen upp också inom specialsjukvården. Tillväxten hos barn som föds fullgångna eller lätt prematurt följs upp på rådgivningen.

Prematurers födelsemått

Ett prematurbarn kan vid födelsen vara av normalstorlek i förhållande till graviditetens längd (AGA), av liten storlek (SGA) eller i enstaka fall till och med storväxt (LGA). Ju mindre och sjukare barnet är vid födseln, desto mer sannolikt är det att barnets tillväxt är långsam under de första veckorna. Därför kan ett barn som vid födseln är av normalstorlek i relation till graviditetsveckorna (AGA) få tillväxtstörningar under sjukhusvården. Det kallas postnatal tillväxthämning. Numera fäster man speciell uppmärksamhet vid näringen redan under intensivvården och förekomsten av postnatala tillväxtstörningar har minskat klart under de.

Tillväxtkurvor

Prematurbarns tillväxt följs upp på specialsjukvårdens polikliniker med hjälp av speciella tillväxtkurvor för prematurer (www.kasvukayrat.fi) och de beaktar hur mycket för tidigt barnet är fött. Mätningarna gjorda före det beräknade förlossningsdatumet antecknas alltid vid motsvarande graviditetsvecka och vid 0.0 månader antecknas barnets mått vid det beräknade datumet. Det som är viktigt att följa upp i prematurbarns tillväxt är att barnet växer konsekvent och enligt ärftligheten. Den förväntade längden är ett beräknat värde som utöver föräldrarnas längd också beaktar befolkningens genomsnittslängd. Den förväntade längden är alltså inte en prognos för barnets kommande längd, utan endast ett hjälpmedel för att bedöma barnets tillväxt. I synnerhet om den ena eller båda av barnets föräldrar är mycket långa eller mycket korta kan barnets tillväxt avvika en hel del från den förväntade längden och trots det vara helt normal.

Normal tillväxt för en prematur efter sjukhusvården

Vid det beräknade förlossningsdatumet är de flesta barnen numera normalstora eller har bara små tillväxtstörningar, dvs. deras längd är -2 på SD-kurvan eller högre. Också relationen mellan längd och vikt är vanligen normal (± 20 %). Om barnet är litet vid det beräknade datumet, brukar det vanligen under det första året tydligt börja växa ikapp. Då går barnets relativa längd uppåt på kurvorna mot storleken enligt ärftligheten. Barnet växer starkast ikapp under den tidiga barndomen, men gör det i viss mån ända fram till skolåldern.

Huvudomfånget borde växa i jämn takt i relation till längden. I början är huvudets relativa storlek ofta aningen större än den relativa längden i synnerhet hos tillväxthämmade barn. Huvudomfånget växer vanligen jämnt och på samma eller nästan samma kurva. En långsam eller för snabb tillväxt av huvudomfånget är båda avvikande och kan kräva närmare undersökning.

Normalt längd-viktförhållande varierar mellan -20 % och +20 % och även vissa prematurbarnen har späd kroppsbyggnad. Exempelvis längd-viktförhållande -10 % är alltså normalt och betyder inte att barnet är underviktigt.

När finns det orsak att oroa sig över prematurbarns tillväxt?

• Barnets huvudomfång tilltar under en kort tid utan att övrig tillväxt ökar.
• Tillväxten av barnets huvudomfång blir långsammare.
• Det relativa huvudomfånget är klart mindre än den relativa längden.
• Barnets längd-viktförhållande är mindre än -20 %.
• Barnets relativa längd minskar tydligt (längdkurvan börjar går neråt).