Mjölken ges till prematurbarn antingen med nappflaska, genom näsmagsond eller från bröstet, beroende på barnets färdigheter. Amningen av barn som får bröstmjölk ökas stegvis, för ett spensligt barn som väger lite orkar inte nödvändigtvis suga tillräckligt effektivt ännu vid hemgången. Många prematurer får åka hem före det beräknade förlossningsdatumet med näsmagsond och i det skedet är amningen bara inne i en övningsfas.

Om en rehabiliteringshandledare är familjens stöd vid hemgången, kan hen ha kontakt med prematurfamiljen dagligen vid behov och ge råd för avvänjning från näsmagsonden och en trygg matning enligt babyns rytm. Det första hembesöket görs inom en vecka, då babyn vägs och behovet av näsmagsonden bedöms. Näsmagsonden byts ungefär varannan vecka, tills man helt kan sluta med den. Om näsmagsonden lossnar tidigare än planerat, ringer familjen rehabiliteringshandledaren eller utanför tjänstetid avdelningen man åkt hem ifrån, och då görs en individuell bedömning om man kan pröva på matning utan näsmagsonden fram till nästa viktkontroll.

Råd för avvänjning från näsmagsonden kan också ges på polikliniken för utvecklingsuppföljning eller av barnmorskan.

Råd för avvänjning från näsmagsonden kan också ges på polikliniken för utvecklingsuppföljning eller av sjukskötare eller barnmorska på BB-vårdavdelningen. Det här avtalas i samband med hemgången. Bra viktökning för prematurbarn är 120-250 g i veckan.

Hur ofta ska jag mata eller amma?

Hemma borde babyn matas med 2–4 timmars mellanrum, vid behov med väckning. I början ammas babyn beroende på hur pigg hen är, inte ännu vid varje matning. I början är amningen ganska kort, ca 20 minuter/bröst och hela matningen tar ca 30–40 minuter.

Tecken på om amningen är tillräcklig är om babyn är mätt och hur länge babyn sover efter amningen. Om babyn vaknar snabbt, inom mindre än en timme efter amningen, är det bäst att ge mer mjölk med flaska så länge babyn vill. Det är dock individuellt hur ofta babyn vill äta vid bröstet. Vissa barn vill bara njuta av närheten vid bröstet.

Hur utökar jag amningen?

När babyn är mätt minst 1,5–2 timmar efter amningen, kan du utöka amningsgångerna. Vid bedömningen om maten är tillräcklig är det viktigare att räkna den totala mjölkmängden i dygnet och följa upp viktökningen, i stället för att räkna amningsgångerna. I början vägs babyn varje vecka, en bra viktökning är 120–215 g/vecka. Också vid förändringar (näsmagsonden tas bort eller övergång till helamning) vägs babyn oftare.

Till stöd för amningen kan man hyra hem en våg för matningsvägning. Det är ändå viktigt att den ammande mamman lär sig att tolka babyns signaler om hunger och mättnad, som hos prematurer ofta är otydligare än hos fullgångna barn. Mjölkmängden som babyn äter vid bröstet och från flaska varierar mellan matningsgångerna. Det är normalt och mängden som äts vid ett tillfälle är inte avgörande, utan det viktiga är den totala mängden som babyn äter i dygnet. När babyn börjar äta mer vid bröstet och vikten ökar enligt målsättningen, kan man sluta med matningsvägningarna och övergå till vägning på rådgivningen.

Hur övergår jag från flaska till amning?

Att lära en prematurbaby äta från flaska är sällan ett hinder för senare helamning, om mamman har tillräckligt mjölk. Men flaskmatningen kan göra att det tar lite längre innan babyn lära sig suga på bröstet. Övergången från att mjölka bröstmjölk till att amma görs stegvis. I övergångsskedet kan det bli svårt att få tiden att räcka till. Babyn är i det skedet vaken längre och behöver mammans sällskap också annars än vid matningen och blöjbytena. Då måste man bedöma vad som är den bästa lösningen med tanke på familjens helhetsläge.

Ibland kan det vara bäst att sluta mjölka, öva amning mer och ge den extra mjölkmängd som eventuellt behövs som mjölkersättning med flaska efter amningen. Det finns ersättningar för över 6 månader gamla barn speciellt avsedda för avvänjning. Det är inte nödvändigt att använda avvänjningsersättning, utan barnet kan mycket väl få samma bröstmjölksersättning under hela sitt första år.

Vid hemgången får små prematurer nästan alltid förstärkt näring, antingen bröstmjölk med näringstillskott eller prematurersättning.

Avsikten är att matningen ska vara så enkel att genomföra som möjligt. Om babyn vid tiden för den beräknade förlossningen väger cirka 3 kg, övergår man stegvis till vanlig matning (endast bröstmjölk eller vanlig ersättning). En individuell näringsplan görs upp tillsammans med läkaren vid hemgången och den gås igenom vid den första kontrollen efter hemgången, ungefär en månad senare. Förstärkningen av bröstmjölken/användningen av prematurersättning slutar vanligen senast när babyn väger 3,5–4 kg.

Läkemedelsersättningar – FPA

Förstärkningspulver för bröstmjölk

• Innehåller protein, kolhydrater, mineralämnen och vitaminer.
• FPA-ersättning beviljas med B-läkarintyg om ersättningsvillkoren uppfylls.
• Den behandlande läkaren skriver vanligen B-intyg före babyns hemgång.
• Åt en baby som ammas kan förstärkningen ges i en mindre mjölkmängd än vad som sägs på förpackningen, t.ex. blandad i 10–30 ml bröstmjölk som ges åt babyn i flaska och därefter fortsätter man med amning.

Prematurersättning

• FPA-ersättning beviljas med B-läkarintyg om ersättningsvillkoren uppfylls.
• Övergången till vanlig bröstmjölksersättning görs stegvis, vanligen byts 1–2 måltider om dagen ut mot vanlig ersättning som köps i butik.
• Använd ändå först slut på all specialersättning som du köpt hem.