Alla har ett halvgenomträngligt membran i buken som kan användas för dialys. Under mottagningsbesöket bedömer man om bukhinnedialys lämpar sig för patienten.
En hand lyfter på tröjan och på magen ser man en slang vars ena ände går genom huden. Den snodda slangen är fäst med två tejpbitar.
Bukhinnan är en slät hinna som täcker bukhålans innervägg och omger organen i bukhålan. Bukhinnan är ett halvgenomträngligt membran och kan därför användas som dialysmembran, dvs. en konstgjord njure. Vid bukhinnedialys opereras en mjuk silikonkateter in i bukhålan. Behandlingen utförs med hjälp av katetern. Katetern kan sitta kvar i flera år. Vätskan som fylls på i bukhålan har oftast en högre sockerhalt än kroppen och därför dras den överflödiga vätskan i kroppen till dialysvätskan. Även slaggprodukter överförs från den starkare koncentrationen i kroppen till den mer utspädda koncentrationen i dialysvätskan.
Bukhinnedialys är en dialysform som passar många patienter. Behandlingen genomförs hemma och är enkel både att lära sig och att utföra. Det är också möjligt att fortsätta resa och vistas på sommarstugan. Bukhinnedialys anpassas efter patientens vardag och patienten behöver sällan besöka dialysenheten. Man försöker på alla sätt stödja patienten att fortsätta i arbetslivet. Bukhinnedialys efterliknar kroppens egna njurar, då reningen sker i jämn takt dygnet runt. De egna njurarna kan eventuellt behålla sin återstående funktion längre än vid hemodialysbehandling.
Tidigare stora bukoperationer, mycket stora cystnjurar eller en aktiv tarmsjukdom som inte är under kontroll kan förhindra bukhinnedialys. Bråck i bukområdet (navelbråck, ljumskbråck och pungbråck) måste behandlas innan bukhinnedialys kan inledas. Om patienten har nedsatt funktionsförmåga eller syn kan man utbilda assistenter som genomför behandlingen.
Bukhinnedialyskatetern opereras in under lokalbedövning eller narkos. Operationen görs oftast av en kirurg eller nefrolog, dvs. en specialist på njursjukdomar. En bra tidpunkt för kateteroperationen är 2–4 veckor innan behandlingen ska inledas, så att katetern hinner fästa ordentligt.
Bukhinnedialys kan utföras manuellt (CAPD – continuous ambulatory peritoneal dialysis, dvs. behandling utan hjälp av någon elektronisk apparat) eller maskinellt (APD – automated peritoneal dialysis). Vid APD-behandling sköter en maskin dialysbehandlingen på natten när patienten sover.
Under poliklinikbesök lär man ut hur bukhinnedialys genomförs. I början brukar besöken ske varje dag. Denna fas tar från några dagar upp till ett par veckor. Individuell undervisning säkerställer säker och smidig behandling. Under besöken diskuterar man allt som rör vardagen, kosten, fritidsintressen, resor och även parförhållandet.
En patient som genomgår bukhinnedialys följs upp med regelbundna kontroller på sjukskötarens eller läkarens mottagning. Den enhet på sjukhuset i det egna området som ansvarar för hemdialys finns alltid tillgänglig om man har frågor om behandlingen.
Bukhinnedialys förhindrar inte bastubad. Det är möjligt att resa, men det lönar sig att planera utlandsresor i god tid så att man hinner beställa dialysvätskor till resmålet. Inrikesresor kräver inga specialarrangemang.
Hemma är det viktigt att ha en god handhygien. Handdesinfektionsmedel och andra vårdartiklar ingår kostnadsfritt i behandlingen. Läkaren skriver ut dialysvätskor på recept och apoteken levererar ofta vätskorna direkt hem till patienten.
Ibland uppstår det problem med bukhinnedialys. Den överlägset vanligaste orsaken till att katetern fungerar dåligt är förstoppning. När tarmen töms regelbundet och frekvent förbättras kateterns funktion.
Området kring kateterutgången kan bli inflammerat. Symtomen är rodnad runt utgången och eventuell utsöndring och smärta eller annan känsla. Inflammationen behandlas direkt efter provtagningen antingen med antibiotikasalva eller en antibiotikakur som tas via munnen.
Den svåraste komplikationen vid bukhinnedialys är bukhinneinflammation. Symtomen på bukhinneinflammation är magsmärtor, feber och grumlig dialysvätska. Alla symtom behöver inte uppträda, men man ska alltid kontakta sitt dialyscentrum om man misstänker bukhinneinflammation. Den inledande behandlingen av bukhinneinflammation sker oftast på vårdavdelningen.
Det egna dialyscentrumet hjälper till med problem dygnet runt.
