Psykiska resurser

Den psykiska belastning som långvarig smärta orsakar är ofta betydande. Patientens stress, ångest och sinnesstämning bedöms som en naturlig del av vården.

​Smärta och stress

Utmaningar, krav och upplevelser av hot startar en stressreaktion hos människan. Alltför snäva tidtabeller, konflikter i människorelationer eller förändringar i livssituationen är exempel på stressfaktorer som nästan alla människor upplever i något skede av sitt liv.

Våra resurser och känslan av kontroll påverkar hur stark vår stressreaktion blir.

Smärtan är en signal som aktiverar en stressreaktion. Endast det att smärtförnimmelserna hela tiden finns kan leda till utdragen stress.

I videoklippet berättar en psykolog att stress inte enbart är en oangenäm känsla. Stress kan också försvaga immunsystemet och sömnkvaliteten.

​Mer information: Lägg märke till symtom på alltför stor stress

En stressreaktion aktiverar människan att agera. Aktiveringen framgår på både fysisk och psykisk nivå. Fysiska förändringar i stresstillståndet omfattar till exempel höjd puls och snabbare andhämtning, höjt blodtryck och muskelspänning.

Psykiskt fokuserar sinnet på att hantera stressfaktorn, och människan är pigg. Stress kan vara en god sak, om den pågår endast en kort tid. Med hjälp av denna kan människan utnyttja sina resurser och göra sitt bästa. När stressen lindras, lugnar sig kroppen och sinnet och återgår till det normala. Då kan människan igen samla krafter.

Om stresstillståndet drar ut på tiden, tär det på kropps- och sinnesresurserna. Faran är då att kroppen och sinnet inte återgår till ett lugnt tillstånd, utan att de fortfarande går på höga varv.

Symtom på utdraget stresstillstånd omfattar bland annat magbesvär, sömnsvårigheter, utmattningskänsla, illamående och irritation. Många som lider av alltför stor stress berättar om minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Långvarig stress kan i värsta fall leda till depression, utmattning och rusmedelsbruk.

Det är viktig för en människa som kämpar med långvarig smärta att bedöma sin stressnivå. Vilka fysiska symtom lägger du märke till? Klarar du av att lugna ner dig och sysselsätta dig med något så att du känner att du återhämtar dig?

Ångest i anknytning till smärta

Långvarig smärta väcker ofta oro, en känsla av att man förlorar kontrollen och känslor av utsiktslöshet. För patienten känns det kanske som om smärtan aldrig tar slut. Patienten kanske också undrar vad smärtan beror på och upplever att hen själv inte kan göra något åt det.

Grubblande, rädsla och hopplöshet kallas ångest som anknyter till smärta. Ångestfyllda tankar resulterar också lätt i stressreaktioner på samma sätt som arbetsbekymmer eller ekonomiska bekymmer kan göra.

I videoklippet berättar en patient hur smärtan får henne att lättare reagera på alla förnimmelser i kroppen.

​Mer information: Ångestsyndrom kan förvärra smärtan

Parallellt med den oro och det grubblande som smärta ger upphov till är det också möjligt att man lider av ett egentligt ångestsyndrom. Detta omfattar till exempel panikstörning, kontinuerlig omfattande ängslighet eller posttraumatiskt stressyndrom (på engelska post-traumatic stress disorder, PTSD).

Ångestsyndrom är överhuvudtaget ganska vanliga. Generna, barn- och ungdomsupplevelser och den nuvarande livssituationen kan leda till disposition för dessa.

Också smärta kan utlösa ett ångestsyndrom. Eller den händelse som gjorde att den långvariga smärtan började.

Ångestsyndrom kan försvåra smärtsituationen. Anspänningen i kroppen i anslutning till dessa kan på samma sätt som utdragen stress ge upphov till spänningstillstånd och sömnsvårigheter. Dessa kan i sin tur påverka smärtförnimmelserna.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Om man råkar ut för en olycka, faller offer för våld eller får komplikationer i samband med en operation, kan detta leda till att ett posttraumatiskt stressyndrom utvecklas. PTSD-symtomet innebär att en traumatisk händelse återupplevs upprepade gånger i sinnet. De övriga symtomen omfattar till exempel undvikande av saker som påminner om händelsen samt ett höjt vakenhetstillstånd.

När en människa i sitt sinne återupplever en traumatisk händelse kan smärtupplevelsen lätt återuppstå när minnesbilderna aktiveras. Människan är då i ett tillstånd där sinnet starkt kan styras till smärtförnimmelserna. Kroppsliga ångestsymtom kan också förvärra smärtan.

Panikstörning

Det är också möjligt att kronisk smärta ger upphov till stress som med tiden utlöser ett ångestsyndrom eller förvärrar en störning som man redan har. Detta kan till exempel drabba patienter som lider av en panikstörning.

En panikstörning kan uppstå när människan tolkar fysiska symtom såsom hjärtklappning och andningssvårigheter som farliga och tänker att de kan leda till exempelvis en hjärtinfarkt. Smärta framkallar fysiska symtom, till exempel höjd puls, och därför kan den skapa en grund för att utveckla en panikstörning.

I videoklippet berättar en psykiater om hur smärta och ångest orsakar samma typ av fysiska symtom. Av denna anledning kan det vara svårt att urskilja ett ångestsymtom i en situation med långvarig smärta.

Smärta har ofta en negativ inverkan på humöret

Fortlöpande smärta är psykiskt tärande och sänker ofta patientens sinnesstämning. Också de övriga konsekvenserna av smärta, till exempel sömnproblem, bortfall av meningsfulla aktiviteter i livet eller konflikter med närstående, kan sänka sinnesstämningen.

Om sinnesstämningen fortsätter att sjunka, kan det vara fråga om en depression. De övriga depressionssymtomen omfattar känslor av hopplöshet och underlägsenhet, försvagade glädjekänslor, irritation, isolation, sämre aptit och sömnsvårigheter. Om depressionen förvärras, kan också självdestruktiva tankar anknyta till denna.

De vanligaste depressionssymtomen hos en smärtpatient är utmattning, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. På grund av smärtsymtomen lägger man kanske inte alltid märke till depressionen, berättar psykiatern som intervjuas i videoklippet.

Depressionssymtomen är individuella. Hos någon framhävs svårigheter att uppnå välbehag, trötthet och irritation över små saker. Någon annan kan se sin framtid som hopplös och anse sig vara misslyckad.

En smärtpatient som lider av depression tänker ibland att det ordnar sig med sinnesstämningen när smärtan har lindrats. Depression är dock ett störningstillstånd som kräver särskild vård. Det är också betydligt svårare att behandla smärta, om patienten inte har fått vård för depression.

Även om det är smärtan som utlöst depressionen, är det inte nödvändigtvis smärtan som senare är orsaken till att depressionen fortsätter. Av denna anledning bör depression behandlas som ett separat problem parallellt med smärta.

Om du känner dig nedstämd, mår också kroppen dåligt. Patienten berättar om sina dubier inför mötet med en psykolog. Psykologen hjälpte dock patienten att inse sin egen utmattning, och situationen förbättrades.

Mer information: Depressionssymtom hos hälften av smärtpatienterna

Enligt undersökningar konstateras depression hos hälften av dem som lider av kronisk smärta. Depressionen leder ofta till nedsatt funktionsförmåga hos patienterna.

I undersökningar har man försökt reda ut huruvida depression orsakar smärta eller smärta depression. Det finns inga entydiga svar på detta. Man har dock observerat att patienter som har depressionssymtom redan när smärtan börjar med stor sannolikhet kommer att lida av smärta under en längre tid.


        


Föregående sidaNästa sida

 


 




Endast det att smärtförnimmelserna hela tiden finns kan leda till utdragen stress.