Balans i vardagen

Långvarig smärta medför ofta förändringar i hur mycket och vilka saker man kan göra i livet. För att uppnå balans i vardagen kan en patient behöva nya typer av copingstrategier.

Allas liv består av små element. Vi vaknar på morgonen, går till busshållplatsen, handlar mat, talar med en vän, krattar gården. Största delen av elementen är enkla vardagssysslor.

Förutom baselementen omfattar livet ofta också saker som är betydande för en själv. Saker som människan väntar på att få göra och som ger välbehag och energi. Till exempel körsång, svampplockning, lek med barn eller framgång på jobbet och kontakt med arbetskompisar kan vara viktiga faktorer som ger kraft för livet.

Under den tid då smärtan inte varit en del av livet har vardagssysslorna och annat som behöver krafter ofta fungerat utan problem. Då kommer man sällan att tänka på hur stor och viktig del av livet dessa är.

I videoklippet berättar en patient hur smärtan förändrade fritiden och visade hur viktiga andra människor är i livet. Utan hjälp från en vän hade han kanske förlorat sin sommarstuga. 

Det kan kanske vara till hjälp för en smärtpatient att analysera vardagen

Långvarig smärta kan kräva att man stannar upp och funderar över balansen i livet och hur smärtan har förändrat det. Fungerar min vardag fortfarande? Får jag tillräckligt med stärkande vila? Hur ofta upplever jag känslor av att lyckas?

Om en smärtpatients liv fylls av brådskande tidtabeller och prestationer, kan stressen som totalt kumuleras bli för mycket. Då blir man lätt utmattad och känslan av meningsfullhet försvinner från vardagen.

Om smärtpatientens liv dag efter dag kretsar kring att sitta hemma på soffan och titta på tv, återstår lätt alltför få sporrande impulser i livet. Detta skapar avtrubbning och utsiktslöshet.

Om man gör en bedömning märker man kanske att något viktig område saknas i livet. Då kan man söka kanaler för att balansera vardagen.

Nya copingmetoder hjälper dig på vägen

En copingmetod går ut på att lära sig att göra saker på ett annat sätt. Man måste kanske ta itu med en hobby på ett nytt sätt.

I videoklippet berättar en psykolog varför det kan vara svårt för en smärtpatient att finna en lämplig aktivitetsnivå. En copingmetod som kan vara viktig är att lära sig att periodisera aktiviteten.

Mer information: Är det ändå möjligt för dig att återuppta din hobby?

I något skede av återhämtningen måste man avstå från en viktig hobby. Om smärtan pågår länge, kan det ta tid att återgå till hobbyn eller också kan den glömmas helt och hållet.

Då är det bra att fundera över vilka saker i livet som försvårar återgången till hobbyn. Genom att fundera över följande frågor kan du kanske hitta ett sätt att återgå till din hobby eller någon annan meningsfull sysselsättning.

      1. Ger hobbyn upphov till en verklig risk för ytterligare kroppsskador? Om du inte är helt säker på saken ska du tala med din läkare. Skaffa information om vad du kan gör med din smärta eller skada och vad du ska undvika.
      2. Är du rädd för att smärtan ska överraska dig och hindra dig att delta i en hobby eller ett evenemang? Då är det bra att ta del av många olika typer av smärtkontroll. Kan man göra något åt varierande smärta? Kan man dela upp sysselsättningen och fördela den jämnt över dagen eller veckan?
      3. Stör det dig att du på grund av smärtan inte kan utöva din hobby lika bra som tidigare och därför inte vill återuppta den? Ofta är orsaken frågorna som smärtproblemet ger upphov till för jagbilden. Det är viktigt att identifiera dessa, antingen genom att själv fundera över dem eller genom att prata med vårdpersonalen. Därefter kan tröskeln för att återgå till hobbyn bli betydligt lägre. Det lönar sig att fundera över huruvida du kan delta i hobbyn på något annat sätt än tidigare och ändå få ut den sociala glädje som denna ger?

    Källa: Turk & Winter 2006, The Pain Survival Guide.


 


Föregående sidaNästa sida