Gå till sidans innehåll

Läkemedelsbehandling av atopiskt eksem

Vid behandlingen av atopiskt eksem kan man utöver behandling med salva och förband även använda läkemedelsbehandling.

Antibiotika krävs endast sällan vid behandling av atopiskt eksem. Vanligtvis lugnas infektionen vid atopiskt eksem genom tillräcklig användning av läkemedelssalva. En antiobiotikakur behövs endast om det förekommer en kraftig bakteriell infektion i eksemet. Behovet av en antibiotikakur bedöms alltid av en läkare. Om läkaren beslutar påbörja en antibiotikakur ska man under denna använda vanlig lokalbehandling, vanligtvis läkemdedelssalvor.

Om skovet av ett atopiskt eksem hör samman med kraftigt vätskande hud, skorpbildning, feber och allmän sjukdomskänsla kan en antibiotikakur behövas. I detta fall bör man uppsöka läkare.

Vissa kortisonsalvor innehåller antibiotika, men det finns sällan behov av sådana salvor vid atopiskt eksem, eftersom redan det kortison som salvan innehåller räcker till för att lugna eksemet.

Antihistaminer används vanligtvis vid behandlingen av allergisymtom, till exempel om pollen eller djurens mjäll orsakar näs- eller ögonsymtom. Vid atopiskt eksem är antihistaminer ofta till ringa hjälp. Om man så önskar kan man prova på antihistaminer, men om de inte hjälper bör man sluta ta dem.

Ibland kan man använda antihistaminet hydroxizin som tas på kvällen för ett kliande atopiskt eksem. Det är tröttande och dess effekt grundar sig på dess inverkan på det centrala nervsystemet. Kraftig klåda vid atopiskt eksem är vanligtvis ett tecken på aktivt eksem och lugnas bäst med effektiv lokalbehandling.

Långvarig användning av invärtes använda kortikosteroider kan orsaka betydande biverkningar och man rekommenderar inte att dessa används vid behandlingen av atopiskt eksem. De har en snabb effekt vid behandlingen av eksemet, men effekten är tillfällig och när kuren är avslutad återkommer eksemet ofta likadant som tidigare. Om det atopiska eksemet är mycket svårbehandlat kan man ibland även enligt läkarens övervägande använda en invärtes kortisonkur. I detta fall är det dock viktigt att även genomföra lokalbehandlingen omsorgsfullt för att eksemet inte ska förvärras genast när kuren är avslutad.

Om det atopiska eksemet inte fås under kontroll med hjälp av korrekt användning av läkemedelssalvor och ljusbehandling, kan man överväga systemisk medicinering. Ofta inleds behandlingen med traditionell immunsuppressiv läkemedelsbehandling. I Finland används oftast ciklosporin, metotrexat och azatioprin. Dessa läkemedel dämpar kroppens immunförsvar och samtidigt lugnar sig ekseminflammationen. Medicinerna ökar också risken för till exempel infektioner. Eftersom dessa läkemedel också kan ha andra allvarliga biverkningar används de endast vid behandlingen av svårt atopiskt eksem som inte reagerar på andra behandlingar. Dessa läkemedel kräver en noggrann initial bedömning samt regelbundna blodprovskontroller.

Vi behov kan man också överväga biologiska läkemedel eller behandling med JAK-hämmare. Dessa läkemedel är grundersättningsgilla enligt vissa villkor.

Som ett biologiskt läkemedel används dupilumab som injiceras under huden, vilket är godkänt för behandling av svår atopiskt eksem från 6 månaders ålder. Dupilumab ökar inte infektionskänsligheten och kräver inte regelbunden laboratorieövervakning. Den vanligaste biverkningen är konjunktivit, som vanligtvis är lindrig eller medelsvår.

AK-hämmare är läkemedel som tas oralt. Abrocitinib och baricitinib kan användas för personer över 18 år och upadacitinib från 12 års ålder, men alla bör användas med försiktighet för personer över 65 år. Behandling med JAK-hämmare kräver en initial bedömning och regelbunden laboratorieövervakning. Denna läkemedelsgrupp är förknippad med ökad infektionsbenägenhet. Möjliga biverkningar är hudutslag, illamående, förändringar i blodbilden och förhöjda kolesterolnivåer.

Vad gäller oetablerade och alternativa vårdformer, såsom kinesiska örtpreparat, homeopati, vitaminer, selen och zink finns endast bristfällig vetenskaplig evidens eller de har inte konstaterats ha någon effekt. Nödvändiga fettsyror har inte konstaterats ha någon effekt vid behandlingen av atopiskt eksem.

Uppdaterad 24.3.2025