En tarmtransplantation kan göras på patienter med gravt nedsatt tarmfunktion om intravenös näring leder till svåra problem. Sådana problem är leversvikt, upprepade kateterinfektioner samt tilltäppningar i de stora blodkärlen. Enbart beroende av intravenös näring är inte en indikation för tarmtransplantation.
För vem lämpar sig tarmtransplantation?
Sjukdomar som leder till tarmtransplantation är korttarmssyndrom, mobilitetsstörningar i tarmen samt sällsynta slemhinnesjukdomar och tumörer i tarmen. Aktiv infektion eller cancer är hinder för transplantation. De som utses eller lämpar sig för tarmtransplantation utgör bara en liten del av alla med nedsatt tarmfunktion.
Tarmtransplantat
Ett tarmtransplantat kan, förutom tunntarmen, även omfatta levern, en del av tjocktarmen och i sällsynta fall även magsäcken. På grund av det begränsade antalet hjärndöda organdonatorer av lämplig storlek är väntetiden för tarmtransplantation särskilt lång för barnpatienter.
Resultat
Patienterna skrivs vanligtvis ut från sjukhusvård 1–2 månader efter operationen, varefter uppföljningen är livslång. Det har gjorts totalt cirka 4000 tarmtransplantationer i världen, färre än 200 per år.
Ett år efter operationen är 90 procent av patienterna vid liv, och efter fem år fungerar 70 procent av transplantaten. Den transplanterade tarmen fungerar inte helt lika bra som en normal tarm, men den räcker för att säkerställa god livskvalitet och normal tillväxt och utveckling hos barnet. De flesta som fått en transplantation kan äta sina måltider normalt.
I Finland inleddes tarmtransplantationer år 2009.