Vad beror åderbråck på?

Åderbråck beror på en funktionsnedsättning i ytliga vener, dvs. på en cirkulationsstörning i blodkärlen nära huden. Benägenheten för åderbråck kan vara ärftlig men även orörlighet och fetma kan ligga bakom dem.

​Normalt passerar blodet endast uppåt i venerna, mot hjärtat. Venerna fungerar dock inte alltid normalt och blodet får flöda tillbaka mot tårna. Då talar man om en funktionsnedsättning i venerna.

Nedsatt funktion i venerna är vanligare hos kvinnor än hos män, till exempel hormonomställningen i början av graviditeten ökar benägenheten för detta.

Symtomen varierar från rent kosmetiska problem, så som framträdande blodkärl på huden, till mer sällsynta bensår. Nedsatt funktion i venerna kan förekomma i det ena benet eller i båda benen och symtomen är följande:

  • åderbråck
  • ådernät (framträdande små ytliga vener)
  • svullnad
  • hudförändringar
  • sår.

Varför uppstår nedsatt funktion i venerna?

Det går inte alltid att hitta orsaken till åderbråck. Men åtminstone följande omständigheter försämrar blodflödet i venerna och kan därmed öka benägenheten för åderbråck:

  • Felaktig funktion i venklaffarna. Venerna sluts inte ordentligt och blodet rinner mot tårna. Normalt hindrar venklaffarna blodet att rinna neråt men till exempel ett insjuknande i blodpropp kan skada venklaffarna.
  • En ven kan ha blivit mer utvidgad än normalt och då kan blodet rinna ner mot tårna. Det är möjligt att det förekommer medfödd variation i venernas tänjbarhet.

Även följande omständigheter antas påverka uppkomsten av nedsatt funktion i venerna och därmed förekomsten av åderbråck:

  • nedsatt pumpförmåga i hjärtat
  • allmänt nedsatt rörlighet
  • bukfetma
  • åldrande.

Vad är vener?

Blodkärlen som kallas vener tillhör människans blodcirkulationsorgan. Först transporterar artärblodkärlen blodet som pumpas av hjärtat vidare ända ner i tåspetsarna. Blodet återvänder till hjärtat via vensystemet.

I benen finns de viktigaste venerna i två skikt: djupt inne i benet mellan musklerna och benen finns de djupa venerna. Ytligare i fettvävnaden under huden finns de ytliga venerna varav de viktigaste löper från ljumskarna till insidan av låren och underbenen (stora rosvenen) samt från knävecket till vadens baksida.

Dessutom förenas de djupa och ytliga venerna av särskilda perforanter som styr blodet i de ytliga venerna mot de djupa venerna. Utöver dessa löper ytterst små blodkärl kors och tvärs mellan venerna i ett tätt nätverk.

Hur fungerar friska vener?

Normalt passerar blodet endast i en riktning i venerna, nerifrån och uppåt, dvs. från tårna mot ljumskarna och vidare mot hjärtat. Blodflödet hålls igång av hjärtats kolvliknande pumpfunktion.

Även regelbunden spänning och avslappning i musklerna, till exempel vid gång, ger i venerna mellan musklerna upphov till pumprörelser som hjälper blodet framåt.

Venerna har även särskilda venklaffar som stängs automatiskt om blodet försöker flöda tillbaka till tårna på grund av tyngdkraften. Om venklaffarna skadas flödar blodet neråt, eller bort från hjärtat.

Läs även:Människans cirkulationsorgan


Föregående sidaNästa sida

 


 

Uppdaterad  15.8.2018 16.23