Gå till sidans innehåll

Kortisonpreparat

Till exempel Prednisolon®, Medrol®, Solomet®. Aktiv substans prednisolon, metylprednisolon 

Prednisolon eller metylprednisolon är de viktigaste läkemedlen som används för att behandla reumatiska sjukdomar. Kortisonpreparat lindrar inflammation och andra symtom på reumatiska sjukdomar inom bara några dagar. Vid ledgångsreumatism är en viktig fördel för patienten en förbättrad funktionsförmåga. Vid bindvävssjukdomar används kortison för att förebygga organskador som orsakas av sjukdomen. Kroppen producerar också kortison själv. 

Doseringen är individuell beroende på patientens sjukdom och symtomens svårighetsgrad. Den vanliga dygnsdosen vid ledgångsreumatism är 2,5–7,5 mg prednisolon, men startdosen kan vara större. Vid bindvävssjukdomar kan doserna vara flera gånger större. I allmänhet eftersträvas lägsta möjliga dygnsdos, som gradvis minskas i takt med behandlingssvaret. Eftersom kortisonbehandling minskar kroppens egen kortisonproduktion, särskilt vid långvarig användning, minskas behandlingen gradvis, vanligtvis 2,5 mg åt gången. Så småningom kan man övergå till att bara ta läkemedlet varannan morgon, vilket gör det säkrare att sluta. För att bibehålla kroppens egen dygnsrytm för kortisonproduktion ska hela behandlingsdosen vanligtvis tas på morgonen med frukost, inte på tom mage. 

Det finns sällan några större hinder för kortisonbehandling, men kan det vara svårt att använda kortison vid diabetes, övervikt, svåra kroniska infektioner och psykiska sjukdomar. Kortvarig användning av kortisonpreparat orsakar sällan biverkningar.

Vid långvarig användning, när behandlingsdosen överstiger 7,5 mg prednisolon per dygn, kan kortisonbehandling vara förknippad med biverkningar. Kroppens egen kortisonproduktion minskar, vilket man måste ta hänsyn till i stressiga situationer såsom olyckor eller operationer. Patienten ska se till att information om medicineringen finns tillgänglig. Läkaren överväger om en tillfällig höjning av behandlingsdoserna är nödvändig.

De vanligaste biverkningarna vid långvarig kortisonbehandling är viktökning, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet (osteoporos), grå starr, utbrott av diabetes eller en ökning av blodsockernivån hos en diabetiker jämfört med tidigare, magsår vid samtidig användning av antiinflammatoriska läkemedel, tunnare hud, mer akne och ökad risk för olika infektioner. För att förebygga osteoporos måste ett tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin säkerställas. Motion är också viktigt. När kortisonbehandling påbörjas bör mätningar av bentätheten (kotor, lårbenshals) utföras. 

Under operationen ska kortisonbehandlingen inte pausas plötsligt, eftersom långvarig medicinering kan leda till kortisonbrist. Du bör rådgöra med din behandlande läkare om läkemedelsdosen. 

Kortisonbehandling med låg dos (prednisolon ≤ 20 mg/dygn) är inget hinder för vaccination. 

Det är bra om en specialist tar ställning till inledande av kortisonbehandling och tidvis även doseringen. Under kortisonbehandling med hög dos är det lämpligt att då och då kontrollera blodsockernivån efter måltider. Sockernivån efter måltid bör inte överstiga 11 mmol/l. Blodtrycksmätning rekommenderas.