Neuro-oftalmologisk undersökning

Vad betyder neuro-oftalmologi?

Neuro-oftalmologi är ett specialområde som kombinerar ögonsjukdomar och neurologi. I Finland är neuro-oftalmologer ögonläkare, men i vissa länder även neurologer. Efter utexamination till läkare specialiserar sig neuro-oftalmologer till specialläkare inom ögonsjukdomar (dvs. oftalmolog) i fem år, varpå de ännu specialiserar sig till neuro-oftalmologer i två år.

Neuro-oftalmologer har många gemensamma patienter med andra ögonläkare, neurologer, neurokirurger, neuroradiologer och endokrinologer. Samarbete utförs vanligtvis även med öronläkare, neuropsykologer, barnneurologer, psykologer och psykiatrer. Neuro-oftalmologer är vanligtvis verksamma vid universitetssjukhus.

Orsaker till neuro-oftalmologisk undersökning

Neuro-oftalmologer ger vanligtvis konsultationshjälp till andra ögonläkare och specialläkare vid utredning och bedömning av problem med synen. Vanliga orsaker till neuro-oftalmologisk undersökning är till exempel nedsatt syn på oklara grunder, oförklarliga syn- eller ögonsymtom och utredning av dubbelseende.

Ibland kan ögonläkaren göra observationer till exempel i synnervershuvudet (papillen), ögonlock eller pupiller, vilka utreds närmare på en neuro-oftalmologisk mottagning. Det är även mycket vanligt att en neurokirurg eller en neurolog behöver samarbeta med en neuro-oftalmolog vid planering av behandlingar och uppföljning av sjukdomar. Vid vård och uppföljning av dessa patienter är neuro-oftalmologen en länk i ett brett nätverk specialläkare.

Undersökningarna är säkra för patienten

Neuro-oftalmologisk undersökning omfattar ofta synfältsundersökningar, undersökning av ögonrörelser och olika avbildningsundersökningar.

Ibland är man tvungen att vidga pupillerna med kortvariga ögondroppar och synen kan vara smått grumlig efter ögonbottenundersökningen. En neuro-oftalmologisk undersökning är ofta tidskrävande. Vid behov rekommenderar neuro-oftalmologen fortsatta undersökningar och uppföljning eller rådfrågar andra specialläkare vid behov.

Läs mer

Mer information om synen

Människans syn är ett komplicerat system. God syn förutsätter att alla delområden fungerar felfritt tillsammans. Den elektriska impulsen som förorsakas av ljusstimuli uppstår på näthinnan i ögonbottnen.

En bra bild på näthinnan förutsätter en högklassig och symmetrisk optik. För att den binokulära synskärpan vore så bra som möjligt bör ögonen se i samma riktning och bilderna på ögonbottnen bör vara nästa lika stora.

Vad sker i synnerven och primära synbarken

Synnerverna i näthinnan förbehandlar nervimpulserna redan i ögat. Nervfibrerna i näthinnans ganglieceller bildar synnerven, som går från ändan av ögonhålan in i skallen.

I synnervskorsningen, dvs chiasma, korsar en del av nervfibrerna så att intrycket från högra sidan av båda ögonens synfält i occipitalloben i hjärnbarken äger rum på vänster sida och vice versa.

Utöver den primära synbarken finns det flera andra områden i hjärnan där synintryck behandlas. I dessa äger rum till exempel mönsteridentifiering samt uppskattning av färger och transparens. I hjärnan finns egna områden som utvecklats för att till exempel identifiera ansikten eller ord.

Vilka symtom orsakar neuro-oftalmologiska sjukdomar?

Vilka symtom orsakar neuro-oftalmologiska sjukdomar? En synnervssjukdom stör seendet på det sjuka ögat. Till exempel en inflammation i synnerven försvagar vanligtvis synskärpan och förmågan att urskilja färger. När det gäller sjukdomar i chiasma medför problemet med korsande nervfibrer att båda ögonens synfält försvagas vid öronen. Sjukdom i synbarken får till stånd synfältsbortfall i motsatta sidan av båda ögonens synfält. Många olika störningar i ögonrörelserna kan orsaka förvirra synen, ibland även plötsligt .

​​

Föregående sida



 

 

Uppdaterad  17.10.2019 10.11