Myositer är en ovanlig sjukdomsgrupp vars orsak är en inflammationsreaktion i musklerna. Myositernas bakomliggande orsak är okänd. I vissa fall producerar immunsystemet antikroppar som angriper kroppens egen muskelvävnad.
Myositer, dvs. inflammatoriska muskelsjukdomar, är mycket sällsynta komplexa systemiska autoimmuna sjukdomar. Myosit förekommer endast hos cirka 50 personer årligen i Finland. Sjukdomen debuterar oftast i 45–65 års ålder, men kan börja i vilken ålder som helst.
Symtom på myosit
Det främsta symtomet på myosit är symmetrisk muskelsvaghet som uppkommer inom några veckor. Den uppstår vanligtvis i de stora musklerna vid basen av lemmarna, till exempel låren och axlarna. På grund av muskelsvagheten kan det till exempel vara svårt att stiga upp från stolen eller att lyfta armarna högre än till axelhöjd. Det kan förekomma allmänna symtom som feber, trötthet och viktnedgång. Andra organ som hud, leder, lungor, mag-tarmkanalen och hjärtat kan påverkas i varierande grad.
Det finns nu flera olika kliniska underkategorier och sjukdomen är mycket varierande. I sällsynta fall kan bindvävssjukdomar som Sjögrens syndrom, systemisk skleros, blandad bindvävssjukdom och reumatoid artrit också vara förknippade med myosit.
Dermatomyosit kännetecknas av utslag, t.ex. på musklernas och fingrarnas sträcksida samt som ett blårött utslag runt ögonen. Det finns också en undergrupp där man ser ett typiskt utslag utan betydande klinisk muskelinflammation. UV-ljus från solen kan förvärra och utlösa dermatomyosit.
Den vanligaste myositen hos personer över 50 år är så kallad inklusionskroppsmyosit. Den är vanligtvis långsammare och mer subtil i sina symtom och börjar vanligtvis med svaghet i de muskler som sträcker ut knäna och böjer fingrarna. Inklusionskroppsmyosit svarar dåligt på immunsuppressiv läkemedelsbehandling. På grund av sjukdomens degenerativa karaktär samordnas och övervakas behandlingen av inklusionskroppsmyosit ofta av en neurolog.
Prognos
Prognosen och terapiresponsen varierar. De beror på den kliniska undergruppen, sjukdomens svårighetsgrad och organmanifestationer samt patientens komorbiditeter. Svåra myositmanifestationer i lungorna kan vara svårare att behandla. Om typen av myosit är cancerrelaterad bestäms prognosen av cancern. Ungefär mindre än en fjärdedel blir bättre, en fjärdedel kan få ett återfall och i mer än hälften av fallen kan sjukdomen betraktas som kronisk.