Palliativ vård av gynekologisk cancer

Med gynekologiska cancertyper avses cancertyper som härrör från kvinnans fortplantningsorgan. Med spridd cancer avses sjukdomsfasen där cancern spridit sig med metastaser till de inre organen eller skelettet.

Den vanligaste gynekologiska cancertypen är cancer i livmodern. Näst vanligast är cancer i äggstockarna och cancer i livmoderhalsen. Cancer i vulvan eller vaginan är mer ovanligt.

Cancer i livmodern är när den konstateras ofta en lokal sjukdom begränsad till livmodern och operation är ofta en tillräcklig behandling. Som ytterligare behandling kan man ge strålbehandling eller cytostatika. När man hittar cancer i äggstockarna har den ofta redan bildat metastaser i magområdet eller utanför bukhålan och efter en operation ges ofta även cytostatikabehandling. Lokal cancer i livmoderhalsen behandlas med operation, framskriden cancer med strålbehandling kombinerat med cytostatikabehandling.

Även om spridd cancer inte kan botas kan man bromsa dess framskridande med behandling med cancerläkemedel under till och med flera år.

Det är viktigt att berätta för den behandlande läkaren och personalen om sina symtom eftersom symtom som metastaserna orsakar kan lindras effektivt. Symtomlindring, dvs. palliativ vård, ges samtidigt som behandling med cancermediciner och den fortsätter när man frångått behandlingen med cancermediciner och övergår till symtomlindring.

Haitarin otsikkotaso2
Vanligaste symtom

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Gynekologiska cancertyper, i synnerhet cancer i äggstockarna, bildar vanligtvis metastaser i bukhålan, levern, lungorna, skelettet och även andra organ. Cancern kan återkomma lokalt i bäckenet. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Funktionsstörningar i tarmen

Cancern kan sprida sig till bukhålan och störa tarmens funktion och i värsta fall orsaka tarmobstruktion. Orsaken till tarmobstruktion kan även vara adhesioner som orsakats av tidigare operationer. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Behandlingen av obstruktionen kan kräva operation och en misstanke om obstruktion undersökningar vid jouren. Före en operation placeras en näsmagsond och patienten får intravenös vätsketillförsel och man bedömer dessutom möjligheterna till och riskerna med operation. Vid långt framskriden cancer kan tarmobstruktionssymtom även lindras med medicinering ifall en operativ behandling inte är möjlig.

Vätskeansamling i bukhålan

Det kan även samlas vätska i bukhålan, varmed magen växer och blir rund. Vätska i bukhålan kan tappas ut med punktion eller med en drän, vilket snabbt lindrar symtomen.

Symtom orsakade av lung- och levermetastaser

Enskilda lung- och levermetastaser ger vanligtvis lite symtom. När mängden metastaser ökar kan lungmetastaserna orsaka andnöd eller hosta. Andnöd kan lindras med medicinering, strålbehandling (om tumören orsakar trängning i luftröret) eller genom punktion av vätskan som samlats i lungsäcken.

Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns många metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan hjälpa.

Symtom orsakade av tumörer i bäckenet

Cancer som spritt sig i bäckenet kan orsaka smärtor samt svårigheter att urinera och tömma tarmen. Ibland kan tumören forma s.k. fistelgångar mellan olika organ eller till huden (t.ex. från urinblåsan till tarmen, från tarmen till vaginan eller huden). Tumören orsakar vävnadsskador och nervkompression i bäckenet och därmed smärta. Man försöker lindra symtomen som orsakas av tumören med strålbehandling, ibland även kirurgiskt till exempel genom att göra en stomi. Vid svår smärta kan man använda specialtekniker, såsom spinal behandling av smärta där man med hjälp av en kateter doserar smärtstillande läkemedel eller bedövningsmedel i spinalområdet som omger ryggmärgen. Behandlingen kan genomföras även hemma.

Tumörer i bäckenet kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnad i benen. Svullnaden kan behandlas med stödprodukter (strumpa) och stödförband. Om tumörerna i bäckenet orsakar smärta eller blockeringar i till exempel urinledaren eller lymfkärlen kan den förminskas med strålbehandling.

En tumör i livmodern, livmoderhalsen, vaginan eller bäckenet kan orsaka blödningar som ibland kan vara rikliga. En blödning på grund av en tumör i vaginan, livmodern eller bäckenområdet kan i det inledande skedet behandlas med medicinering. I vissa situationer kan man ge strålbehandling för att lindra blödningen. Vid rikliga blödningar kan blodkärlen som går till tumören undersökas med en åtgärd som utförs med röntgen (embolisering). Åtgärden kan vid behov göras på nytt om blödningen kommer tillbaka.

Symtom orsakade av skelettmetastaser

Skelettmetastaser orsakar smärta framför allt när man rör på sig. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaserna i ryggraden kan trycka mot ryggmärgen. Dessa kräver jourvård.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till en långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sin mentala ork med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med medicinering. Även kamratstöd hjälper att orka.

Var inte ensam med symtomen

Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. En effektiv cancerbehandling lindrar symtomen men ofta behövs även andra behandlingsmetoder. God symtomlindring påverkar inte cancerbehandlingen som ges utan de stöder varandra och hjälper patienten att leva ett så gott och aktivt liv som möjligt.

Palliativ vård när och var?

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindring, dvs. palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna i alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som ger hjälp för att behandla symtomen. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att besöka den palliativa enheten för att bekanta sig med den redan under pågående cancerbehandling så att man redan tidigt kan planera för tillräckligt med stöd och hjälp.

När cancerbehandlingen upphör bör man för varje patient besluta vilken enhet som ansvarar för den palliativa vården. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård i hemmet, hemvård eller ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man tillsammans med den vårdande enheten genom förebyggande åtgärder undvika att måendet försämras och att symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att kontakta den vårdande enheten innan man söker sig till jouren. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats (stödavdelning, tillståndsplats) så att man inte behöver söka sig till jouren.

 

Kyllä

Uppdaterad  17.11.2022