Motionens särdrag

Motionens hälsoeffekter är lika för alla människor, men det finns vissa faktorer gällande motion som personer med ryggmärgsskada måste beakta.

När du rör dig med rullstol använder du nästan enbart överkroppens muskler i vardagens aktiviteter. De flesta rörelserna riktar sig framåt, och ryggen belastas då mindre.

Händerna och axlarna utsätts för extra belastning på grund av användningen av hjälpmedel, oavsett om det handlar om kryckor, rullator eller rullstol. Symtom uppstår också på grund av svag muskelstyrka. Du kan förebygga hållningsfel och axelproblem genom att sköta om att du har en god muskelstyrka och rörlighet, Du kan förbättra muskelstyrkan till exempel genom att träna på gym.

Var uppmärksam på följande saker när du motionerar:

  • Om axelsmärtor begränsar ditt motionerande, är det viktigt att du reder ut vad smärtan beror på. Vanligtvis har belastningen då varit ensidig och vissa av axelledens muskler har blivit överansträngda. Mångsidiga övningar och regelbunden muskelvård, till exempel tänjning, förebygger symtom i axlarna.
  • Ensidig belastning av kroppen försvagar muskelbalansen och orsakar förändringar i hållningen.
  • Eftersom du saknar känsel på vissa ställen, är din hud känsligare för skador. Skavsår, blåsor och hudsår kan uppstå till exempel då du förflyttar dig till olika träningsmaskiner på gymet.
  • Med en bra träningsteknik kan du förebygga skador i samband med motionerandet.
  • Spasticitet, det vill säga ökad muskelspänning, kan försvåra träningen. En annan person kan hjälpa dig med övningarna, om du har mycket spasticitet. Det gör tränandet lättare och tryggare.

Om skadenivån är T6 eller högre reagerar hjärtfrekvensen och regleringen av kroppstemperaturen inte nödvändigtvis på samma sätt på träningen som före ryggmärgsskadan.

Svettningen kan vara för riklig eller så kan den saknas eller vara knapp. Vanligtvis förekommer betydande svettning ovanför skadenivån och knapp svettning nedanför skadenivån. Avvikande svettning förekommer vanligtvis inte i skador under nivån T8-T10.

På grund av neurologiska orsaker kan hjärtfrekvensen vara långsammare är normalt. Då höjs inte pulsen som den brukar vid ansträngning.

Smärtsamma stimuleringar kan utlösa symtom av autonom dysreflexi. Lär dig känna igen de AD-symtom som orsakas av motion. Töm blåsan före du motionerar för att undvika AD-symtom.

På annat håll i Rehabiliteringshuset

Läs mer om autonom dysreflexi i Rehabiliteringshusets guide för identifiering och egenvård av autonom dysreflexi.

Till början Seuraava sivu

 

Uppdaterad  30.6.2020