Metoder för bukspottkörteltransplantation

Det finns tre olika metoder för bukspottkörteltransplantation: samtidig bukspottkörtel- och njurtransplantation, bukspottkörteltransplantation efter njurtransplantation och bukspottkörteltransplantation utan njurtransplantation.

Samtidig bukspottkörtel- och njurtransplantation (simultaneous pancreas and kidney transplantation, dvs. SPK) är den vanligaste typen av bukspottkörteltransplantation. Med denna metod genomförs cirka 80 procent av alla bukspottkörteltransplantationer. I detta fall kommer båda organen från samma donator och den görs i regel på patienter som har dialyskrävande njursvikt orsakad av typ 1 diabetes och anses klara av belastningen som operationen medför.

Näst vanligast är bukspottkörteltransplantation efter njurtransplantation (pancreas after kidney transplantation, dvs. PAK) där bukspottkörteln transplanteras hos en typ 1 diabetiker som tidigare har fått ett njurtransplantat. I detta fall ska njurtransplantatets funktion vara stabil.

Operationsteknik

En bukspottkörteltransplantation utförs som bukoperation via ett s.k. laparotomisnitt där bukspottkörteln transplanteras hel tillsammans med en del av tolvfingertarmen. Bukspottkörteltransplantatets artär sys i den gemensamma höftartären till höger och venen i undre hålvenen. Matsmältningsenzymerna som bukspottkörteln utsöndrar styrs till tunntarmen genom att transplantatets tolvfingertarm kopplas till mottagarens tunntarm.

Vid en samtidig bukspottkörtel- och njurtransplantation transplanteras njuren till vänster och transplantatets artär och ven kopplas till patientens blodkärl i höften och urinledaren i blåsan. Patientens egen bukspottkörtel och njure rörs inte.

​​

Föregående sidaNästa sida

​ 


 
Uppdaterad  22.10.2019 14.57