Ta sjukdomen i besittning vid övergång till vuxenvården

​​​ När den unga går över från hälsotjänster som är avsedda för barn till vuxenvården är det ett stort steg mot ett mer självständigt liv. I samband med övergången får den unga mer ansvar än tidigare för vården av den egna sjukdomen och behandlingarna. Övergång till vård på vuxensidan väcker tankar, känslor och frågor både hos föräldrarna och ungdomarna själva. Här berättar vi kortfattat om övergången till vuxenvård och om att ta den egna sjukdomen i besittning.

När sker övergången?

I hälsovården är man mer uppmärksam än tidigare på övergångsfasen och den genomförs mer individuellt. Målet är att få en naturlig fortsättning av vården på en vårdenhet i vuxenvården. En naturlig övergång innebär att den genomförs i ett skede när den unges hälsotillstånd är stabilt.

Förändringar i samband med puberteten kan medföra behov av nya undersökningar och ändringar av vården. Oftast är det naturligare att göra dessa ändringar inom barnsjukhusvården. Man försöker även ta den ungas övriga livssituation i beaktande, och man kan till exempel överenskomma att bytet av vårdenhet görs efter avslutad utbildning på sekundär nivå. Övergångsfasen kan också förlängas medan man söker efter en lämplig vårdenhet.

Under vårdens övergång

​​Remiss​För att flytta över till vuxenvården krävs en remiss. Den ges av läkaren på barnsidan.
​Enhet för fortsatt vård​När övergången planeras, fråga vårdpersonalen var vuxenvården kommer att ske.
​Första mottagningen i vuxenvården.​Vuxenvården skickar en tidsbokning hem till patienten. Om du inte får någon kallelse, ta kontakt med den avsedda vårdenheten. Om de inte kan ge besked, ta kontakt med den enhet som vårdat dig under ungdomstiden.
​Ändrat hälsotillstånd​Om det sker oroande förändringar i ditt hälsotillstånd eller om ditt recept går ut innan du fått en tid hos vuxenläkare, ta kontakt med den barnenhet som vårdat dig. Personalen där talar om vad du ska göra.
​Patientjournal​Ofta har vårdenheten på vuxen- och barnsjukhuset en gemensam elektronisk patientjournal, så informationen är lätt att komma åt för båda parterna. Om det inte finns någon elektronisk journal, skickar vårdenheten på barnsidan de nödvändiga uppgifterna till enheten för den fortsatta vården tillsammans med remissen. Vid behov ber enheten för fortsatt vård den vårdande enheten om mer information. För att skicka information mellan vårdenheterna krävs bara ditt samtycke.

Patientjournalen för barndomstiden blir kvar på det vårdande centralsjukhuset. Om du behöver några uppgifter senare, kan du ta kontakt med sjukhusets arkiv.

Mottagningsverksamhet i vuxenvården

I vuxenvården är behandlingar och undersökningar ofta ordnade på ett annat sätt än på barnsjukhuset.

  • Det finns individuella skillnader vad gäller uppföljningarnas frekvens och längden på mottagningstiderna även mellan kliniker och sjukhus.
  • Se till att du går på alla de avtalade undersökningarna innan du går till mottagningen. En stor del av undersökningarna görs före läkarbesöket.
  • Kom till mottagningen i tid.
  • Ta reda på till vilket telefonnummer på mottagningen du kan ringa om du har något att fråga om eller om du till exempel måste ändra din besökstid.
  • För tid som inte avbokats debiteras en avgift.
  • Visste du att du kan se dina recept i tjänsten Mina Kanta-sidor genom att identifiera dig med dina mobil- eller bankkoder?
  • Ta med dig en aktuell läkemedelslista och eventuella andra blanketter för uppföljning i hemmet. Läkemedelslistan kan du skriva ut från Mina Kanta -sidor och korrigera eventuella brister och fel på utskriften. Be läkaren föra in rättelserna i datasystemet.
  • ​Förbered dig på att berätta om hur du mår och om dina symtom för läkaren.

Ibland är det svårt att komma ihåg på mottagningen att berätta om allt som påverkar hur man mår. Du kan göra en minneslista i telefonen eller på ett papper. Tänk efter om du mår annorlunda på något sätt, om du har fått nya symtom eller om symtomen har blivit fler eller ändrats – det är viktigt att du berättar allt det för vårdpersonalen. Vad vill du fråga läkaren om? Vad vill du själv prata om? Skriv upp även det.

Spara dina recept, undersökningsresultat och journaler i en mapp. Du kan ta med dig mappen till mottagningen.

Känn din sjukdom och din vård

Sjukdomen är bara en del, men en viktig del av ditt liv, Sjukdomen och dess effekter på ens liv behärskar du bäst genom att känna den väl. Medicinering är en viktig del av vården av många sjukdomar. Det är viktigt att alltid ha den uppdaterad och ta den på rätt sätt.


Det är du som är expert på din sjukdom

Lär dig så mycket du kan om din sjukdom. Du bör känna till åtminstone basfakta, såsom sjukdomens namn och typiska symtom. Intressera dig också för vården och undersökningarna – kan du berätta vilka undersökningar man gör på dig på mottagningen och varför? Lär dig basfakta om din behandling, såsom medicinering; när och hur ska läkemedlen tas? Har du något mer du vill påpeka?

Tro bara på pålitlig och aktuell information. Pålitlig information får du av den vårdpersonal som behandlar dig och t.ex. Hälsobyns webbplats. Hittar du din egen sjukdom i sektionen Sjukdomsgrupper?

Diskutera öppet med vårdpersonalen på mottagningen. Koncentrera dig på att lyssna och var inte rädd att fråga om sådant som är oklart.

Berätta för närstående

Berätta om hur du mår och om behandlingen av din sjukdom för personer som står dig nära. Vetskapen hjälper dem att stötta dig och lindrar deras eventuella villrådighet och oro för ditt tillstånd.

Bär med dig den viktigaste informationen

Ha alltid på dig ett kort och/eller annan legitimation som berättar om din sjukdom och/eller medicinering. På det sättet är uppgifterna alltid tillgängliga även i situationer där du inte själv kan berätta om det. Speciellt viktigt att ha med sig informationen är det vid sjukdomar där vanlig vård kan medföra risker. Kortet kan också innehålla namnet på din vårdenhet för att underlätta konsultation med vårdpersonalen.

Kom ihåg att ta med dig informationen även på resa. På utlandsresor är det bra om det finns information på engelska.

Genomför läkemedelsbehandlingen planenligt

Du får den bästa informationen om din medicinering av din vårdpersonal. Lita på den information de ger dig. Genomför läkemedelsbehandlingen noggrant och följ de anvisningar du får. Tveka inte att fråga om du inte förstår medicineringen och anvisningarna.

Om du upplever att du behöver byta mediciner, ta först kontakt med din behandlande läkare. För byte av läkemedel krävs alltid läkares ordination.

Viktigt att komma ihåg om läkemedel

  • Håll läkemedelslistan uppdaterad och ta med den till mottagningen (på papper eller i telefonens minne). Du kan skriva ut den på Mina Kanta -sidor​. Om du upptäcker felaktigheter i listan, be vårdpersonalen rätta till dem så listan blir uppdaterad.
  • Läkemedel har ofta parallella produkter med andra namn (= generiskt preparat) och därför är det bra om du vet namnet på de mediciner du använder.
  • Om en annan läkare skriver ut mediciner till dig, se till att han eller hon känner till dina nuvarande läkemedel genom att visa upp din läkemedelslista (e-recept underlättar informationsgången).
  • Börja inte använda naturpreparat eller näringstillskott på eget initiativ. Tala först med din behandlande läkare.
  • Kom ihåg eventuella läkemedelsallergier.
  • För eventuell tilläggsersättning för läkemedel behöver du ett giltigt B-intyg. Det får du av din behandlande läkare.
  • Fråga vårdpersonalen om du ska undvika energidrycker. De innehåller bl.a. rikligt med koffein och kan orsaka sömn- och rytmstörningar,
  • Alkohol påverkar blodsockerhalten och ämnesomsättningen i många läkemedel. Alkohol är en festdryck, som ska användas sällan och med eftertanke. Vid många sjukdomar måste berusning och bakfylla absolut undvikas. Speciellt bakfylla ökar risken för rytmstörningar.
  • Kom ihåg eventuella anvisningar om levnadssätt i samband med medicineringen. Den som till exempel använder Marevan® (varfarin) får inte äta grapefrukt eller dricka grapefruktjuice.
  • I Medicinhuset i Hälsobyn hittar du gott om information och vägledning om rätt användning av läkemedel och om problemsituationer.

På annat håll i Hälsobyn

Den ökande kännedomen om den egna sjukdomen och dess behandling underlättar lyckad planering och skapar tillit och framtidstro. I Ungdomshuset (Nuorten.fi) finns mycket information för ungdomar. I sektionen Min vård (på finska) behandlas mångsidigt bl.a. behandlingen av den egna sjukdomen och vårdens övergång till vuxenvården. I Ungdomshuset finns även broschyren Överföring av vård – guide till föräldrar (på finska).

​​

Föregående sidaNästa sida

 



Päivitetty  6.5.2019 13.54

ungdom; unga; kroniskt sjuka; kronisk sjukdom; hälsovårdstjänster; vårdens övergång

Svara på förfrågan

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo