Gå till sidans innehåll

Tofacitinib

Till exempel Xeljanz®. Tofacitinib är en januskinasenzymhämmare (JAK-hämmare). 

Tofacitinib hämmar JAK-kinaser, vilket leder till ett försvagat immunsvar i cellen, så att ledinflammationen dämpas. Läkemedlet används för att behandla ledgångsreumatism och psoriasisartrit när traditionella antireumatiska läkemedel inte har gett tillräckligt terapisvar. Tofacitinib används i kombination med metotrexat eller andra traditionella antireumatiska läkemedel, eller utan dem i vissa fall. Effekten av läkemedlet uppträder vanligtvis inom några veckor. 

Behandling med tofacitinib inleds och övervakas av en specialist på reumatiska sjukdomar. Reumatologen gör ett SvB-utlåtande för ansökan om ersättning för biologiska läkemedel från FPA. Innan läkemedelsbehandlingen påbörjas ska kontraindikationer uteslutas och nödvändiga undersökningar (blodprov och lungröntgen) göras. Tänderna måste vara skötta och vaccinationerna uppdaterade. 

Tofacitinib finns tillgängligt i två dosstyrkor. Vid ledgångsreumatism är dosen en 5 mg tablett två gånger om dygnet eller en 11 mg depottablett en gång om dygnet. Vid psoriasisartrit är dosen 5 mg tabletter två gånger per dygn. Överskrid inte den rekommenderade dosen. 

De vanligaste biverkningarna som orsakas av tofacitinib är huvudvärk och lindriga infektioner i övre luftvägarna (snuva, halsont, bihåleinflammation). Tofacitinib kan öka mottagligheten för allvarliga bakterie- och virusinfektioner, såsom lunginflammation, bältros eller divertikulit. Behandling ska inte ges om patienten har en akut infektion eller kronisk obehandlad infektionssjukdom. På grund av infektionsrisken ska tofacitinib endast övervägas för personer över 65 år om inga andra lämpliga alternativ finns tillgängliga. Tofacitinib ska avbrytas under febriga infektioner eller infektioner som kräver sjukhusvård. Mot bakgrund av nuvarande kunskap ska tofacitinib användas med försiktighet om det finns en känd ökad risk för lungemboli eller ventrombos. 

Reumahusets riktlinjer för operationsuppehåll gäller i första hand rena, planerade ortopediska ingrepp. I allmänhet finns det få forskningsbevis om längden på läkemedelsuppehåll. Före operationen rekommenderas en individuell bedömning av infektionsrisken, typen av operation och risken för aktivering av den reumatiska sjukdomen. Om det inte finns någon särskild risk för infektion är behovet av läkemedelsuppehåll mindre. För biologiska läkemedel är det önskvärt att operationen sker vid samma tidpunkt som nästa dos av läkemedlet skulle administreras. Vid postoperativa och djupa infektioner ska man göra uppehåll i läkemedelsbehandlingen med cytostatika, biologiska läkemedel och nya syntetiska antireumatiska läkemedel (främst JAK-hämmare). För patienter med särskilt hög risk måste längre uppehåll i läkemedelsbehandlingen eventuellt övervägas. Glukokortikoider med hög dos (mer än 10 mg prednisolon) ökar risken för infektioner och kan försvåra sårläkningen. 

  • Läkemedlet pausas i 3 dagar före en operation

  • Läkemedlet påbörjas i 2 veckor efter en operation, eller tills operationssåret har läkt. 

  • Vid större ingrepp rekommenderas ett uppehåll i behandlingen, vars längd beror på operationens omfattning. Du bör rådgöra med din behandlande läkare om du ska göra uppehåll i behandlingen. 

Kontrollera de aktuella anvisningarna för användning av antireumatiska läkemedel under graviditet och amning 

Under behandling med tofacitinib kan vaccinsvaret vara nedsatt och vaccinationer bör ges innan behandlingen påbörjas. Vacciner som innehåller levande försvagade patogener (till exempel vaccin mot gula febern och mässling) får inte ges under (namnet på den aktiva substansen här) eller endast efter den behandlande läkarens bedömning. Ett pneumokockvaccin rekommenderas innan behandlingen påbörjas. Influensavaccin rekommenderas årligen. 

Behandlingen kräver uppföljning av laboratorieprov. Det kan förekomma förändringar i blodfettvärdena. Behandlingen med tofacitinib och uppföljningen utförs av en specialist som är förtrogen med behandlingen. 

Tofacitinib har interaktioner med andra läkemedel (cytokrom 3A4-vägen). Dosen ska minskas (5 mg x 1) om till exempel svampmedlet ketokonazol eller flukonazol används. Samtidig administrering med takrolimus och ciklosporin ska undvikas.