Infliximab

Behandling med infliximab inleds och övervakas av en specialist på reumatiska sjukdomar. Innan läkemedelsbehandlingen påbörjas ska kontraindikationer uteslutas och nödvändiga undersökningar (blodprov och lungröntgen) göras. Tänderna måste vara skötta och vaccinationerna uppdaterade. 

Infliximab finns både som infusion och som preparat för självinjektion.

Infusion: Infliximab ges på sjukhus som intravenöst dropp. Vid ledgångsreumatism är den vanliga engångsdosen av infliximab 3 mg per kilogram av patientens kroppsvikt, vilket vid behov kan höjas till 5 mg per kilogram. Behandlingen upprepas 2 veckor och 6 veckor efter den första dosen, följt av behandling var 8:e vecka. Doseringen kan ändras vid behov. Droppet tar cirka två timmar, under vilka sjukskötaren övervakar hur patienten mår. Om det inte har förekommit några biverkningar kan droppet förkortas till en timme. Efter behandlingen observeras patienten i ytterligare en timme, åtminstone under den första behandlingsomgången.

Den vanliga dosen för det självinjicerade preparatet är 120 mg under huden varannan vecka. Vid ledgångsreumatism kan behandlingen inledas direkt med ett självinjicerat preparat med subkutana laddningsdoser på 120 mg under veckorna 0,1,2,3,4. Därefter doseras läkemedlet varannan vecka. Vid andra reumatologiska indikationer rekommenderas en infliximabladdning av infusionstyp, som vid behov även kan användas vid ledgångsreumatism. 

Klåda, huvudvärk, förkylningssymtom och blodtrycksfall kan förekomma under administreringen av läkemedlet. Vanligtvis är symtomen lindriga och försvinner snabbt. De som är benägna att ha allergier måste övervakas mer noggrant än vanligt. Mellan behandlingarna kan man i sällsynta fall också få nässelutslag, andnöd, huvudvärk, yrsel, illamående, magbesvär och förhöjt blodtryck. Reaktioner på injektionsstället som orsakas av den självinjicerbara preparatet är vanligtvis lindriga, såsom rodnad, klåda eller lokal svullnad av huden. Infliximab kan öka mottagligheten för infektioner. Behandling ska inte ges om patienten har en akut infektion eller kronisk obehandlad infektionssjukdom. 

Irritationen vid injektionsstället kan minskas genom att injicera läkemedlet när det nått rumstemperatur, använda lokal kylbehandling eller kortisonkräm efter injektionen. Du kan också prova att ta en antihistamintablett. 

Reumahusets riktlinjer för operationsuppehåll gäller i första hand rena, planerade ortopediska ingrepp. I allmänhet finns det få forskningsbevis om längden på läkemedelsuppehåll. Före operationen rekommenderas en individuell bedömning av infektionsrisken, typen av operation och risken för aktivering av den reumatiska sjukdomen. Om det inte finns någon särskild risk för infektion är behovet av läkemedelsuppehåll mindre. För biologiska läkemedel är det önskvärt att operationen sker vid samma tidpunkt som nästa dos av läkemedlet skulle administreras. Vid postoperativa och djupa infektioner ska man göra uppehåll i läkemedelsbehandlingen med cytostatika, biologiska läkemedel och nya syntetiska antireumatiska läkemedel (främst JAK-hämmare). För patienter med särskilt hög risk måste längre uppehåll i läkemedelsbehandlingen eventuellt övervägas. Glukokortikoider med hög dos (mer än 10 mg prednisolon) ökar risken för infektioner och kan försvåra sårläkningen. 

• Läkemedlet pausas i 4–8 veckor före en operation. 

• Läkemedlet pausas i 2 veckor efter en operation, eller tills operationssåret har läkt. 

• Vid större ingrepp rekommenderas ett uppehåll i behandlingen, vars längd beror på operationens omfattning. Du bör rådgöra med din behandlande läkare om du ska göra uppehåll i behandlingen. Om behandlingen återupptas mer än 15 veckor efter den senaste behandlingen kan överkänslighetsreaktioner förekomma. 

Kontrollera de aktuella anvisningarna för användning av antireumatiska läkemedel under graviditet och amning 

• Antireumatisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning (PDF)

Under behandling med infliximab kan vaccinsvaret vara nedsatt och vaccinationer bör ges innan behandlingen påbörjas. Vacciner som innehåller levande försvagade patogener (till exempel vaccin mot gula febern och mässling) får inte ges under (namnet på den aktiva substansen här) eller endast efter den behandlande läkarens bedömning. Ett pneumokockvaccin rekommenderas innan behandlingen påbörjas. Influensavaccin rekommenderas årligen. 

Behandlingen kräver uppföljning av laboratorieprov, vilket sker inom primärvården. 

Läkemedlet ska förvaras i kylskåp vid en temperatur på 2–8 grader och får inte frysas. När du reser packas läkemedlet i en kylväska. De flesta biologiska läkemedel och biosimilarer kan förvaras i rumstemperatur under korta perioder, men produkter som har förvarats i varma förhållanden måste användas inom den rekommenderade tiden. För specifika anvisningar om läkemedlet, se produktresumén. Använda sprutor ska samlas i en behållare med hårt lock och lämnas till apoteket.