Behandling av diabetes vid sjukdom hos barn eller unga
Om barnet eller den unga får feber, en inflammation eller magsjuka, ändras insulinbehovet och det är skäl att tillfälligt ändra insulindoserna.
Genom att följa upp glukosnivån och ketonerna i blodet kan insulindoserna höjas på ett säkert sätt och minskas i återhämtningsfasen. Vid behov kan man diskutera en tillfällig ökning av insulindoserna med diabetesskötaren eller läkaren.
Uppföljning av glukosnivån under sjukdomsdagar:
Vid sjukdom är det bra att följa upp glukosnivån oftare än vanligt, med upp till 1–2 timmars mellanrum.
Om glukosnivån är klart förhöjd, över 15 mmol/l, bör även blodets ketoner mätas.
Observera: Om energiintaget har varit mycket lågt kan ketoner förekomma även om glukosnivån är normal eller låg.
Vid feber och infektionssjukdomar ökar mängden hormoner som påverkar insulinet, vilket leder till att glukosnivån lätt stiger och ketoner kan förekomma i blodet. Kroppens behov av insulin ökar tillfälligt och insulindoserna måste vanligtvis höjas. Vid infektion med hög feber kan insulinbehovet öka med hela 50 procent och man kan behöva injicera extra doser snabbverkande insulin. Utöver insulin är det bra att ge barn eller unga exempelvis sockerhaltiga drycker att dricka.
Vid magsjukdom sjunker glukosnivån ofta, eftersom upptagningen av kolhydrater försämras och barnet eller den unga äter dåligt. I samband med kräksjuka mäter man alltid glukosnivån och ketoner för att ta reda på om kräkningarna beror på symtom på ketoacidos eller på magsjuka.
I samband med magsjuka kan man behöva minska mängden långtidsverkande insulin. Doseringen av insulin får inte avslutas helt och hållet eftersom barn eller unga med diabetes måste få insulin även när de är sjuka, annars utvecklas ketoacidos (syraförgiftning).
Man ska vara försiktig med injiceringen av måltidsinsulin i samband med magsjuka. Den uttorkning som magsjuka orsakar kan åtminstone påverka en del glukossensorer, så det är bra att kontrollera blodsockret från en fingertopp.
Sjuka barn och unga har ofta dålig aptit. Ändå måste de få i sig nästan lika stor mängd mat eller dryck som innehåller kolhydrater som när de är friska, och det är viktigt att dricka tillräckligt. Om aptiten är dålig är det bra att äta eller dricka med 1–2 timmars mellanrum under dagen och få i sig 10–20 g kolhydrater i portionerna mat eller dryck. Små doser sockerhaltig, kall dryck hålls nere bäst när man mår illa. Om barnet eller den unga kräks mycket och glukosnivån är låg, kan man stryka sirap eller honung på insidan av kinden. Däremot kan man till exempel minska mängden kött och vegetabilier.
Om barnet eller den unga inte kan äta eller spyr upp all mat och dryck och glukosnivån eller ketonerna stiger trots att man ger mer insulin, är det bra att med låg tröskel söka sjukhusvård för att inleda intravenös vätskebehandling.
