Strålningen kan vara icke-joniserande eller joniserande. Icke-joniserande strålning används till exempel i mobiltelefoner och mikrovågsugnar.
Det finns även joniserande strålning i vår omgivning. Denna kommer från rymden, marken, luften, dricksvattnet, maten och vår egen kropp. Denna strålning kallas för naturlig bakgrundsstrålning.
I naturen förekommer det joniserande strålning oavsett mänskliga aktiviteter. Exempelvis var den genomsnittliga effektiva stråldosen som finländare fick år 2012 totalt 5,9 millisievert (mSv).
Strålning från röntgen
Röntgenstrålning är joniserande strålning som används för vanliga röntgenundersökningar (till exempel röntgen av ben i extremiteter samt lungorna), genomlysningsundersökningar (till exempel undersökning av matstrupe, urinblåsa eller ändtarm) och datortomografi (DT eller skiktröntgen).
Röntgenstrålning kan även användas i samband med vissa medicinska ingrepp, såsom ballongvidgning av blodkärl.
Joniserande strålning används även för isotopundersökningar och -behandlingar. Den strålning som används för undersökningar kallas för gammastrålning. Den strålning som används för behandling är alfa- eller betastrålning.
Tietoa säteilystä ja miten sitä käytetään hyödyksi kuvantamisen tietyissä tutkimuksissa.
Se videon: Strålsäkerhetens ABC, Vad är strålning? Videon är producerad av OYS och har undertexter på finska och svenska.