Gå till sidans innehåll

Rehabiliteringshandledning för ungdomar

Rehabiliteringshandledaren kan träffa den unga personen och/eller familjen på sjukhuset, i hemmet, i skolan eller på studieplatsen.

Ungdomsåren för med sig nya och stora saker: vårdens och rehabiliteringens övergång till vuxenvården, karriärval, att flytta hemifrån och att ta ansvar för sina egna angelägenheter. En långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning medför ytterligare utmaningar i samband med dessa förändringar.

Innehållet i och omfattningen av möten och besök beror på den unga personens funktionsförmåga samt den unga personens och familjens individuella situation och behov. Målen för rehabiliteringshandledning för ungdomar lägger särskild vikt vid att hjälpa unga människor att bli självständiga.

Rehabiliteringshandledning ges i enlighet med processen för rehabiliteringshandledning.

Rehabiliteringshandledaren träffar den unga personen och/eller föräldrarna i samband med den unga personens vistelse på polikliniken eller avdelningen och deltar i det multidisciplinära mötet för planering av den unga personens vård och rehabilitering.

Vid behov söker rehabiliteringshandledaren i förväg fram information om vården och förberedande information som rör den unga personens situation.

Vad gör en rehabiliteringshandledare?

Bedömer den unga personens/familjens helhetssituation

  • resurser och belastande faktorer

  • behovet av information och handledning om sjukdomen eller funktionsnedsättningen, funktionsförmågan och dess inverkan på dagliga aktiviteter och vardagen

  • syskonens behov av information och stöd samt syskonens relationer till varandra

  • hur kompisar och omgivningen förhåller sig till den unga personens sjukdom eller funktionsnedsättning.

Bedömer hur den unga personen/familjen klarar av vardagen och utmaningar

  • dagliga och åldersanpassade aktiviteter

  • frågor som rör skolgång, yrkesval, studier och rehabilitering

  • behovet av besök i hemmet eller skolan, tillsammans med föräldrar och ett en multidisciplinär arbetsgrupp.

Diskuterar

  • rädslor och andra känslor som den unga personens sjukdom eller funktionsnedsättning väcker

  • framtiden

  • verktyg och tjänster som främjar smidigheten i vardagen

  • frågor som rör skolgång, vidareutbildning, yrkesval och inledning av studierna

  • tjänster, anpassningskurser, organisationers verksamhet och kamratstöd.

Handleder och ger råd om hur man hittar och använder nödvändigt vägledningsmaterial.

Informerar det multidisciplinära teamet om den unga personens och familjens helhetssituation, deras behov av rehabilitering och deras mål.

Kommer överens med den unga personen och föräldrarna om hur de ska följa upp rehabiliteringen och hur rehabiliteringsplanen fortskrider.

Rehabiliteringshandledaren kan göra hembesöket ensam eller vid behov tillsammans med andra personer som arbetar med den unga personen.

Besökets innehåll beror på om handledaren träffat den unga personen eller familjen tidigare, till exempel på sjukhuset. Besökets längd och antalet besök beror på den unga personens och familjens situation.

Vad gör en rehabiliteringshandledare?

Bedömer den unga personens/familjens helhetssituation

  • resurser och belastande faktorer

  • behovet av information och handledning om sjukdomen eller funktionsnedsättningen, funktionsförmågan och dess inverkan på dagliga aktiviteter samt vardagen

  • hur kompisar och omgivningen förhåller sig till den unga personens sjukdom eller funktionsnedsättning

  • möjliga hinder för rehabilitering

  • säkerhet och tillgänglighet i hemmet

  • behov av ändringsarbeten i hemmet och den unga personens behov av hjälpmedel.

Bedömer hur familjen klarar av vardagen och utmaningar

  • den unga personens dagliga och åldersanpassade aktiviteter

  • frågor som rör den unga personens skolgång, yrkesval, studier och rehabilitering.

Bedömer och funderar på olika sätt att främja den unga personens delaktighet, med hänsyn till den unga personens egna önskemål

  • hobbyer

  • kompisrelationer

  • andra åldersanpassade aktiviteter.

Diskuterar med familjen, till exempel om

  • undersökningsresultat från perioden på sjukhuset och betydelsen av dem

  • rädslor och andra känslor som den unga personens sjukdom väcker

  • framtiden

  • verktyg och tjänster som främjar smidigheten i vardagen

  • om den unga personens skolgång och studier och det stöd som finns tillgängligt för dem

  • den ungas personens rehabiliteringsmål och deras prioriteringsordning i vardagen

  • hur man kan motivera den unga personen att öva på olika färdigheter i vardagen.

Handleder och vägleder

  • den unga personen och föräldrarna att i vardagen agera på ett sätt som främjar den unga personens rehabilitering och att förstå sin egen roll som en del av den unga personens rehabilitering och rehabiliteringssamarbetet

  • med att hitta och använda nödvändigt vägledningsmaterial.

Diskuterar tjänster, anpassningskurser, organisationers verksamhet och kamratstöd.

Kontrollerar att rehabiliteringen och de tjänster som ingår i rehabiliteringsplanen genomförs och hänvisar vid behov till fortsatta åtgärder.

Berättar för den unga personen och familjen hur rehabiliteringsprocessen fortskrider på lång sikt, så att vardagen struktureras.

Kommer överens om hur den unga personens rehabilitering och rehabiliteringsplanens genomförande följs upp.

Man kommer överens om skolbesök och nätverksmöten antingen i samband med ett sjukhusbesök eller på begäran av den unga personen, föräldrarna eller skolan. Föräldrarna deltar vanligtvis i nätverksmötet.

Mötet kan omfatta en bedömning av hur den unga personens skolgång, studier och inlärning fortskrider, samordning och uppföljning av rehabiliteringen, handledning och rådgivning. Antalet skolbesök beror på den unga personens och nätverkets behov.

Vad gör en rehabiliteringshandledare?

Bedömer tillsammans med deltagarna på skolbesöket

  • skolans eller studieplatsens personals, terapeuters och andras behov av handledning om den unga personens sjukdom eller funktionsnedsättning, funktionsförmåga och deras inverkan på skolgången och inlärningen

  • klasskamraternas behov av information och stöd

  • möjligheter och hinder för den unga personens skolgång, studiernas fortskridande och inlärning.

Utvärderar skolmiljöns

  • säkerhet och tillgänglighet

  • behov av ändringsarbeten och hjälpmedel.

Bedömer och funderar på olika sätt att främja den unga personens delaktighet, med hänsyn till den unga personens egna önskemål

  • skolaktiviteter: lektioner, raster, utflykter, fester

  • kompisrelationer och hobbyer.

Diskuterar under nätverksmöten till exempel om

  • hur man främjar lärandet och skolgångens smidighet

  • hur man kan motivera den unga personen att öva på olika färdigheter i vardagen

  • medel för att stödja att målen för den unga personens rehabilitering och inlärning uppnås

  • de bedömningar och undersökningar som gjorts på sjukhuset och vad de betyder

  • den unga personens funktionsförmåga samt rekommendationer och mål för rehabiliteringen

  • hur den rehabiliteringsplan som gjorts upp för den unga personen beaktas i studieplaner

  • hur genomförandet av planerna följs upp.

Handleder och vägleder

  • deltagarna i nätverksmötet att i vardagen agera på ett sätt som främjar den unga personens rehabilitering och att förstå sin egen roll som en del av den unga personens rehabilitering och rehabiliteringssamarbetet

  • skolans personal i anskaffningen av hjälpmedel och ändringsarbeten i skolmiljön

  • i samarbete mellan föräldrar, skolan och terapeuter

  • med att hitta och använda nödvändigt vägledningsmaterial.

Uppdaterad 20.9.2019