Den offentliga hälso- och sjukvården vårdar ofta utländska patienter eller patienter som bor utomlands. Det finns också finländare som bor och vistas utomlands på tillfällig eller permanent basis. Följande anvisningar är avsedda att klargöra de viktigaste förfarandena för hjälpmedelstjänsterna i dessa situationer. Om en persons rätt till sjukvård i Finland är oklar, kan den offentliga hälso- och sjukvården kontakta FPA:s center för internationella ärenden.
Hjälpmedelstjänster vid flytt till eller från utlandet
Att flytta utomlands, vistas utomlands och flytta från utlandet till Finland påverkar ordnandet av hjälpmedel.
En arbetstagare som bor i en annan stat än den där hen arbetar, det vill sägaen gränsarbetare, har i regel rätt till vård i både bosättningsstaten och arbetsstaten. Rätten påvisas med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland som utfärdas av FPA.
Gränsarbetares familjemedlemmar som står utanför arbetskraften och som bor i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz har rätt till nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården om de behöver det under sin tillfälliga vistelse i Finland. Rätten påvisas med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland som utfärdas av FPA.
En person behåller rätten att få ett hjälpmedel från den offentliga hälso- och sjukvården om hen flyttar till ett annat EU- eller EES-land eller till Schweiz och har fått ett positivt beslut innan hen flyttar, men ännu inte hjälpmedlet. Till sådana hjälpmedel räknas bland annat följande hjälpmedel:
rullstolar och andra sitt- och rörelsehjälpmedel
ortopediska proteser
ortoser
synhjälpmedel
hjälpmedel för hörsel och kommunikation
nebulisatorer.
Om en person flyttar till Finland från ett land som tillämpar EU-lagstiftning och institutionen i det land som tillämpar EU-lagstiftning har erkänt den försäkrades rätt till ett viktigt hjälpmedel innan hen blivit försäkrad i Finland, ska personen få dessa förmåner på sitt ursprungslands bekostnad. Detta gäller även om hjälpmedlet lämnas ut efter att personen har blivit försäkrad i Finland.
Ordnandet av hjälpmedelstjänster vid flytt utomlands beror bland annat på destinationslandet och längden på vistelsen utomlands.
Läs mer om hjälpmedel utomlands.
Hjälpmedelstjänster för en person som flyttar utomlands för upp till ett år
Om en person tillfälligt vistas utomlands i ett EU- eller EES-land eller Schweiz i upp till ett år, förblir den kommun i Finland från vilken hen flyttar vanligtvis personens hemkommun. I detta fall har hen rätt till hjälpmedelstjänster som vanligt när hen besöker Finland.
När en person tillfälligt vistas i ett annat land som tillämpar EU-lagstiftning ska hen med det europeiska sjukvårdskortet kunna få ett medicinskt nödvändigt hjälpmedel från vistelselandet för den tid vistelsen varar. Sådana hjälpmedel kan till exempel vara armbågskryckor i händelse av ett olycksfall.
Om ett hjälpmedel som erhållits från Finland går sönder utomlands, ska användaren av hjälpmedlet i en akut situation kontakta hälso- och sjukvården i vistelselandet och reda ut möjligheten att få hjälp för sin situation där.
Om Finland inte längre står för vårdkostnaderna efter flytten, kan det hjälpmedel som erhållits från den offentliga hälso- och sjukvården inte förnyas, underhållas eller repareras i Finland efter flytten.
Hjälpmedelstjänster för en person som flyttar utomlands för mer än ett år
När en person flyttar utomlands permanent för mer än ett år har hen vanligtvis ingen hemkommun i Finland, varvid hens rätt till hjälpmedelstjänster också avbryts och tjänsterna tillhandahålls i enlighet med bestämmelserna i det nya bosättningslandet. Om en person flyttar utomlands kan hen ta med sig sina personliga hjälpmedel.
En person kan behålla sin hemkommun i Finland även om hen flyttar utomlands för mer än ett år, om hen har en närmare anknytning till Finland än till sitt bosättningsland utomlands på grund av sina levnadsförhållanden, såsom familjeförhållanden, utkomst och andra liknande faktorer. Eftersom hemkommunen i Finland behålls har personen rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster medan hen vistas i Finland.
En person som bor i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz och som får pension endast från Finland har rätt till all nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården under en tillfällig vistelse i Finland. Samma rätt gäller även för familjemedlemmar utanför arbetskraften. Denna rätt styrks av det europeiska sjukvårdskortet för pensionstagare som utfärdas av FPA.
Personer som flyttar till Finland och har en hemkommun i Finland
Om en person har en hemkommun i Finland, som registrerats i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsdatasystem, det vill säga den före detta magistraten, har hen rätt till hjälpmedelstjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som andra personer som bor i kommunen. I detta fall spelar det ingen roll vilket land personen är medborgare i eller från vilket land hen har kommit till Finland.
Personer som flyttar till Finland som inte har en hemkommun i Finland
En person som har kommit till Finland från ett annat EU-land, EES-land, Schweiz eller Australien tillfälligt, det vill säga för mindre än ett år, har rätt till medicinskt nödvändig vård i Finland. I de flesta fall är det fråga om turisters semesterresor.
Med medicinskt nödvändig vård avses vård som inte kan vänta tills personen återvänder till sitt hemland. Den behandlande läkaren gör en bedömning av vad som är medicinskt nödvändig sjukvård från fall till fall. Under en tillfällig vistelse är till exempel armbågskryckor ett nödvändigt hjälpmedel.
Personen måste ha med sig det europeiska sjukvårdskortet eller ett annat intyg om rätt till vård med vilket hen styrker sin rätt till vård enligt EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal.
Läs mer om vård och rättigheter för en person som flyttar till Finland.
Rätt till hjälpmedelstjänster för asylsökande och personer som söker internationellt skydd på andra grunder
En asylsökande är en person som söker internationellt skydd, det vill säga skydd från en främmande stat, men som ännu inte har beviljats uppehållstillstånd. Hen har rätt till brådskande vård i enlighet med finsk lagstiftning.
En person som söker internationellt skydd och offer för människohandel som inte har en sådan hemkommun i Finland som avses i lagen om hemkommun har rätt att få hälso- och sjukvårdstjänster enligt 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) samt att få andra hälso- och sjukvårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården anser vara nödvändiga.
En person som söker internationellt skydd, en flykting, en asylsökande eller ett offer för människohandel har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster vid brådskande behov av vård. Hjälpmedelsenheten måste tillhandahålla hjälpmedel i samband med brådskande vård. Med brådskande vård avses
en plötslig sjukdom
en skada
förvärrande av en långvarig sjukdom
en nedsättning av funktionsförmågan
som kräver omedelbar bedömning och vård som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen eller skadan förvärras. Vid behov tillhandahålls till exempel armbågskryckor i första hjälpen-situationer.
En person som beviljats tillfälligt skydd, ett barn som söker internationellt skydd och ett offer för människohandel under 18 år som inte har en sådan hemkommun i Finland som avses i lagen om hemkommun tillhandahålls hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som en person som har en sådan hemkommun i Finland som avses i lagen om hemkommun.
Lag om specialiserad sjukvård 1062/1989, 3 § 2 momentti (finlex.fi)
Sjukvård för flyktingar och asylsökande i Finland (eu-terveydenhoito.fi)
En flyktings rätt till hjälpmedelstjänster
Asylsökande och offer för människohandel kan beviljas flyktingstatus på grund av personlig förföljelse eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd när de riskerar omänsklig behandling i sitt hemland. I detta fall kan hen få ett uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan också beviljas på grundval av humanitärt skydd om situationen i den sökandes hemland är sådan att den kan leda till att någon utsätts för kränkningar av rättigheter eller urskillningslöst våld. Enligt finsk lag kan en sökande också beviljas uppehållstillstånd av individuella humanitära skäl eller ett tillfälligt uppehållstillstånd.
En person med uppehållstillstånd har enligt internationella konventioner rätt till hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som en person som har en hemkommun i Finland.
Kostnader och fakturering av hjälpmedelstjänster för personer som söker internationellt skydd
När en person har rätt till vård i Finland med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal, bestäms ansvaret för vårdkostnaderna i första hand enligt dessa bestämmelser.
När det gäller en person som söker internationellt skydd eller offer för människohandel ersätter staten kostnaderna för den verksamhet som avses i lagen inom ramen för statsbudgeten. Kostnaderna ersätts för den period under vilken utlänningen har rätt till mottagningstjänster.
Så länge personen inte har en sådan hemkommun i Finland som avses i lagen om hemkommun (201/1994), betalar migrationsverket ersättning till tjänsteproducenten för att hjälpa ett sådant offer för människohandel. Migrationsverket betalar kostnaderna för inrättande och underhåll av förläggningar och flyktingslussar och ersätter tjänsteproducenten för ordnande av mottagningstjänsterna. Kostnaderna ersätts för den period under vilken utlänningen har rätt att få mottagningstjänster enligt 12 § i denna lag.
Hjälpmedelstjänsterna för en flykting, en asylsökande eller ett offer för människohandel som beviljats uppehållstillstånd bekostas av välfärdsområdet eller en annan organisatör och kan debiteras staten under de kommande 10 åren.
Registrering av hjälpmedelstjänster för asylsökande
En person som inte har en finsk personbeteckning kan du få en tillfällig beteckning från förläggningen. Om hen inte har en tillfällig personbeteckning skapas en tillfällig personbeteckning och hjälpmedelstjänsten registreras i journalhandlingarna i enlighet med normal praxis.
Uppdaterad 10.5.2022