Gå till sidans innehåll

Ryggmärgsskada - Energi- och proteinbehov

Din funktionsförmåga och din fysiska aktivitetsnivå påverkar ditt energibehov. Till exempel starka muskler i överkroppen i kombination med aktiva idrottsaktiviteter ökar behovet av energi.

Energibehov

Efter en ryggmärgsskada minskar energibehovet, vilket gör att du riskerar att gå upp i vikt. Fetma kan försämra din funktionsförmåga i dagliga aktiviteter.

Energibehovet påverkas av faktorer som ryggmärgsskadans nivå, mängden motion och förändringar i kroppen. Ju högre ryggmärgsskadan ligger, desto lägre är energibehovet. I särskilda fall, såsom vid behandling av trycksår, ökar energibehovet och ett tillräckligt energiintag är avgörande för att trycksåren ska läka.

När du beräknar ditt energibehov ska du använda din målvikt som utgångspunkt för beräkningen. Vid behov kan du be en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården om hjälp med att bedöma ditt energibehov.

Exempel

En person på 70 kg med tetraplegi har ett energibehov på 1610 kcal/dag. En person med samma vikt och paraplegi har ett energibehov på 1750–1960 kcal/dag.

Tetraplegi

Paraplegi

Trycksår

Energibehov

23 kcal/kg/dag

25–28 kcal/kg/dag

30–35kcal/kg/dag

Beräkning av energibehovet om du har tetraplegi, paraplegi eller trycksår.

Proteinbehov

Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med protein via kosten. Protein hjälper till att bibehålla muskelmassan och förebygga trycksår. När du behandlar trycksår ska du se till att du får i dig tillräckligt med protein. Du kan få i dig extra protein genom att lägga till saker som kvarg eller grynost i din kost.

Använd din målvikt som grund när du beräknar ditt proteinbehov.

Genast efter skadan

Rehabiliteringsfasen

Trycksår

Proteinbehov

1,2–2g/kg/dag

1g/kg/dag

1,2–2g/kg/dag

Beräkning av proteinbehovet genast efter en skada, under rehabiliteringen eller om det förekommer trycksår.

Uppdaterad 19.4.2024