Rehabilitering är en livslång process, som fortsätter också efter den mest intensiva rehabiliteringsperioden. Det krävs tid för att funktionsförmågan ska bli bättre. Ett av rehabiliteringens syften är att du blir expert på din egen vardag. Då kan du berätta för assistenter och dina närmaste på vilket sätt du vill få stöd och hjälp i vardagen.
I och med skadan begränsas din funktionsförmåga, och de aktiviteter som du kan delta i förändras. Det lönar sig ändå att hålla fast vid de aktiviteter som är viktiga för dig och fundera på hur du kunde delta i dem. I din nya livssituation behöver du mod, engagemang och en vilja att möta dina framtida utmaningar.
Ifall du har en komplett ryggmärgsskada på nivån C7-C8, försvagas din funktionsförmåga betydligt. Talförmågan och förmågan att svälja och kontrollera huvudets rörelser finns kvar. Förmågan att röra på armarna finns också delvis kvar. Händerna fungerar relativt bra och ortosbehandlingar behövs vanligtvis inte.
Efter en skada på nivån C7 fungerar musklerna i över- och underarmen och du kan också böja och sträcka på handleden. Fingrarna går att sträcka, men då du försöker greppa något med händerna så sker det med tenodesgrepp, där fingrarna böjs då du sträcker på handleden och sträcks när du böjer på handleden.
Efter en skada på nivån C8 är händernas funktionsförmåga större och det går att ta få ett grepp med fingrarna. Finmotoriken och styrkan i händerna är ändå nedsatt.
Funktionsförmågan varierar från person till person. Försämringarna i funktionsförmågan beror inte bara på skadenivån, utan också på skadans omfattning. Ålder, bakomliggande sjukdomar och eventuella andra skador inverkar också. Ditt psykiska välbefinnande, det stöd du får av närstående och omgivningen du lever i kan också ha en positiv eller negativ inverkan på rehabiliteringen.
Om ryggmärgsskadan är inkomplett kan funktionsförmågan hållas nästan på normal nivå, trots att skadan befinner sig i den övre delen av ryggmärgen.