Aptiten kan vara dålig på grund av medicinering, behandlingar, ingrepp eller psykisk belastning. Om aptitlösheten varar i mer än en vecka lönar det sig att ingripa.
Välj de metoder som passar dig och testa dem. Om en metod inte verkar fungera, prova en annan. Även om din aptit inte förändras till det bättre, är det faktum att du äter bättre än tidigare ett tecken på framgång.
Om du fortfarande inte kan äta din vanliga mat trots de metoder som anges nedan, prova ett kliniskt kosttillägg som finns på apoteket. De passar för daglig användning som komplement till din kost och vissa är till och med lämpliga som enda näringskälla.
Små mångder, 1,25 dl till 2 dl kosttillägg ger energi och protein, samt mångsidigt med mineraler och vitaminer. Produktsortimentet omfattar milkshake- och saftliknande drycker, puddingar, bars och pulver som kan blandas med vätska eller mat. För mer information om produkterna, kontakta en legitimerad näringsterapeut eller apotekspersonal.
Här är en lista över metoder för att försöka förbättra din aptit och öka ditt näringsintag:
Flera små måltider och mellanmål under dagen kan smaka bättre än några stora måltider. Om aptitlösheten är kopplad till illamående kan du förebygga det genom att äta små portioner ofta. Fyll dock inte din mage med bara grönsaker, eftersom de vanligtvis är mycket energi- och proteinfattiga.
Om du inte kan gå ut kan du öppna ett fönster eller gå ut på balkongen. Frisk luft förbättrar aptiten. Om du inte kan gå ut kan du andas frisk luft genom ett fönster. Genom att öppna fönstret ventileras även matplatsen och eventuella lukter som kan orsaka illamående avlägsnas.
Kall mat kan smaka bättre än varm om lukten av maten får dig att må illa. Ät till exempel en matig sallad, rågröt, smörgåsar, frukt och bär.
Platsen där du äter ska vara en miljö du trivs i. Om maten smakar bättre i vardagsrummet än i köket kan du äta i vardagsrummet. Du kan också prova om du kan väcka aptiten på till exempel en lunchrestaurang eller ett kafé.
Laga och ät din favoritmat varje dag, om du inte har lust att äta någon annan mat. Smakminnen som förknippas med mat kan göra att en viss maträtt smakar bättre. Ät dock inte din favoritmat precis före du ska genomgå ett behandlingsingrepp. Om ingreppet orsakar illamående kan du associera illamåendet med den mat du åt före ingreppet. Det är trist om din favoritmat förvandlas till något som framkallar illamående.
När du dricker vätska mellan måltiderna fyller vätskan inte din mage vid måltiden. Om du dricker för att släcka törsten (vatten, saft, svagdricka) mellan frukost, lunch och middag orkar du äta bättre vid måltiderna.
Försök med krämer, gröt och soppor och andra livsmedel som är lätta att svälja och kräver lite tuggning. Fast föda smakar inte alltid, så det lönar sig att äta bär- och fruktsoppor och -krämer, milkshakes, smoothies, yoghurt, gröt och välling samt varma soppor. Livsmedel som kräver lite tuggning kan ofta ätas i större mängder än de som kräver mer tuggning.
Småät nötter, russin och frukt. Ställ en skål med nötter på bordet och ät av dem under dagen.
Att äta varierande livsmedel kan göra aptiten bättre. På en buffé är det till exempel en bra idé att prova flera olika rätter i små portioner.
Milt illamående kan kontrolleras genom att välja mat som är lätt att äta och har en mild smak, och genom att äta små måltider flera gånger om dagen. Om illamåendet är kraftigt behöver du läkemedel mot illamående för att behandla det. Fråga din behandlande läkare om saken.
Medan du äter kan du till exempel läsa, lyssna på musik eller titta på TV. Ätandet kan nämligen lyckas bättre när din uppmärksamhet riktas mot något annat än maten. Detta lyckas ofta om man samtalar, så hitta någon att äta med om du kan.
Tillsätt fiber till din kost för att hjälpa magen att fungera. Välj spannmålsprodukter som är fullkornsprodukter och fiberrika. Grönsaker, frukt och bär är också bra källor till fibrer. Tillsätt 1–2 matskedar kli, frön eller psyllium (ett fibertillskott) samt nötter och mandlar i din kost. Plommonsaft och -puré samt blötlagda, torkade plommon kan också hjälpa. Drick 1–2 liter vätska per dag. Kom också ihåg vikten av tillräcklig motion och regelbunden tarmtömning.
