Vilken typ av motion passar mig efter att jag fått en pacemaker?
Efter att man fått en pacemaker är det viktigt att motionera mångsidigt och regelbundet. Den underliggande hjärtsjukdomen avgör motionens ansträngningsgrad.
Det tar vanligtvis ungefär en månad att återhämta sig från att man har fått en pacemaker. När pacemakersåret har läkt och pacemakern är helt på plats kan du börja utöva de flesta vanliga motionsgrenarna. Det finns dock vissa begränsningar när det gäller att motionera med en pacemaker.
Det lönar sig att bedöma motionens ansträngningsgrad utifrån hur man känner sig. Pacemakrarna låter pulsen höjas naturligt under ansträngning. Läs mer om hur man bedömer ansträngningsgraden vid motion.
Efter att man har fått en pacemaker är det viktigt att hitta motionsformer som man tycker om. Lämpliga motionsformer är bland annat:
raska promenader
stavgång
handledd gruppmotion
skidåkning
simning
cykling
gymträning och hemmagymnastik
daglig vardagsmotion, till exempel hushållsarbeten och trädgårdsarbeten.
Pacemakerns takt påverkar vilken typ av motion du kan utföra
Pacemakerns takt och den bakomliggande hjärtsjukdomen som ledde till att pacemakern sattes in kan begränsa motionen. Rådgör med din vårdande läkare om eventuella motionsbegränsningar.
Om du har fått en annan pacemaker än de som anges nedan ska du kontakta din vårdande läkare för att få individuella motionsanvisningar.
En pacemaker som korrigerar långsam hjärtfrekvens innebär i sig inga särskilda motionsbegränsningar.
Om pacemakern fungerar som den ska kan du återgå till ett aktivt liv och motionshobbyerna efter kontrollen.
Hjärtsviktens grad avgör motionens ansträngningsgrad och belastning. Läs mer om hjärtsvikt och motion:
Med en rytmstörningspacemaker kan du ägna dig åt måttligt ansträngande uthållighetsträning och muskelstyrketräning. Måttligt ansträngande träning motsvarar en rask promenad, vilket är 10–14 på RPE-skalan. Läs mer om bedömningen av ansträngningsgrad vid motion och RPE-skalan:
Syftet med en rytmstörningspacemaker är att korrigera allvarliga, till och med livshotande rytmrubbningar. Den rytmstörningspacemakern bryter hjärtrusningsattacker som kommer från kammaren genom att ge takt och vid behov en defibrilleringsstöt. En sådan hjärtrytmrubbning orsakar ofta en tillfällig medvetslöshet innan pacemakern ger en chockbehandling.
Om du är ensam, undvik aktiviteter där en plötslig medvetslöshet kan skapa en farlig situation. Sådana grenar är till exempel:
simning, dykning, båtliv eller andra vattensporter
bergsklättring
fallskärmshoppning.
Mycket kraftiga och plötsliga ansträngningar bör undvikas för att förhindra en alltför snabb ökning av hjärtfrekvensen. Kontrollera med din vårdande läkare vilka pulsgränser pacemakern har för att säkerställa att du kan motionera på ett säkert sätt.
