Om urinen är synbarligen blodig måste orsaken alltid undersökas omsorgsfullt.
Blod kan hittas i urinprover från helt friska människor i samband med till exempel hälsokontroller, även om urinen visuellt sett skulle vara klar. Detta kan hända till exempel efter en hård påfrestning (ishockeymatch, löptur) eller så kan en liten mängd blod i urinen vara en personlig egenskap som inte har någon särskild orsak.
Om blod endast konstateras i urinprov och urineringen inte är förknippad med några symtom, behövs inga rutinmässiga fortsatta undersökningar. Om urineringen är förknippad med smärta, sveda, ont i sidan eller feber, finns det skäl att söka sig till undersökningar. Om du har koaguleringar i blodet och har svårt att urinera ordentligt, ska du genast uppsöka läkare.
Fortsatta undersökningar behövs alltid om urinen uppenbart innehåller blod. Ofta orsakas blodigheten av en urinvägsinfektion.
Hos yngre personer kan orsaken vara urinsten eller en skada. Hos äldre kan det vara urinvägscancer. Hos män kan orsaken framför allt vara sjukdomar i prostatan.
Blodförtunnande mediciner används allmänt och dessa kan orsaka blod i urinen, men också i detta fall bör man undersöka blod i urinen åtminstone en gång.
Förekomsten av blod i urinen kan även vara förknippad med vissa operationsingrepp, till exempel prostatahyvling.
De vanligaste cancerformerna i urinvägarna är njurcancer och urinblåsecancer, som båda kan orsaka blod i urinen.
Njurcancer är kopplad till rökning och betydande övervikt. Största delen av njurcancerfallen hittas vid ultraljuds- eller datoravbildning av buken, som ett slumpmässigt fynd när man undersöker någon annan sjukdom.
Bästa behandlingen är operativt avlägsnande av hela njuren eller en del av den. Operationen kan vara en öppen operation, titthålsoperation eller robotassisterad titthålsoperation.
Efter operationen behövs inga cytostatika om cancern inte har spridit sig. Om en enskild metastas hittas under uppföljningen, strävar man efter att operera bort den.
Cancer i urinblåsan är kopplad till rökning och yrkesmässig exponering framför allt för kemikalier i färgindustrin. Största delen, 75–80 procent, av urinblåsecancerfallen är ytlig cancer som förekommer på urinblåsans slemhinna.
Cancertumören avlägsnas via urinröret genom hyvling. I samband med ingreppet sköljs urinblåsan en gång med cellgifter för att minska risken för återfall. Om cancertumören har varit aggressiv fortsätter man att skölja urinblåsan regelbundet i upp till tre års tid.
Cirka 20–25 procent av alla urinblåsecancerfall tränger sig in i urinblåsans muskellager. Då blir det ofta aktuellt med en operation som avlägsnar urinblåsan. Oftast görs en stomi på buken vid operationen. Ibland skapas en ersättande blåsa av tarmen och urineringen sker via urinröret.
Ibland kan man istället för avlägsnande av blåsan välja strålbehandling eller cellgiftsbehandling. Regelbunden uppföljning behövs eftersom man väldigt ofta får återfall.
